Denna vecka publicerades en banbrytande studie (se här). Forskare från Oxford-universitetet, däribland bidragande författare till WHO:s rapport Global Burden of Disease (se här), har använt data från denna rapport för att räkna ut hur olika kostmönster påverkar vår miljö och hälsa.
Sett till vad vi idag vet om kost och hälsa är resultaten föga förvånande. Om hela jordens befolkning skulle följa globala kostråd liknande dem från Livsmedelsverket skulle 5,1 miljoner förtida dödsfall kunna förebyggas varje år pga minskad förekomst av cancer, hjärtkärlsjukdom, diabetes typ 2 och stroke. Om vi i stället skulle anamma en vegetarisk kost skulle 7,3 miljoner förtida dödsfall kunna förebyggas och för en vegansk kost är siffran 8,1 miljoner. Hundratals till tusentals miljarder kronor kommer även att sparas i minskade vårdkostnader. Forskarna understryker även att dessa siffror är underskattningar sett till befintliga data. Den veganska kosten gav även störst vinster för miljön.
Är det därmed fastställt att en vegansk kost är bäst för vår hälsa? Det korta svaret på den frågan är ja. Det förutsätter emellertid att den som väljer en vegansk kost centrerar sin kost kring hela vegetabilier som frukt, grönsaker, baljväxter, fullkorn, bär, nötter och frön. Vi brukar använda termen ”(helt) växtbaserad kost” för ett sådant kostmönster. Man behöver även B-12 i form av tillskott eller berikade produkter, likaså vitamin D om man inte vistas i solen regelbundet. För barn och gravida kan det behövas tillskott av långa omega-3-fettsyror via algolja (se här).
Kunskapen som presenteras i denna nya studie har dock funnits i många år. Publikationer från Adventist Health Study har upprepat visat att ohälsa minskar ju mindre livsmedel från djurriket som äts (se här). Detta trots att den studerade befolkningen i snitt äter mycket hälsosamt i enlighet med vedertagna kostråd. Interventionsstudier där helt växtbaserade kostmönster uppmuntras uppvisar överlägsna resultat i att bromsa och t.o.m. vända sjukdomsförlopp. Bäst visat är detta vid diabetes typ 2 (se här) och hjärtkärlsjukdom. En växtbaserad kost har kunnat få hjärtkärlsjukdom att gå tillbaka med kärl som öppnar sig år för år enligt kranskärlsröntgen (se här, här, här och här). Inget annat kostmönster, inga läkemedel eller ingrepp har kunnat åstadkomma samma effekt.
Om en växtbaserad kost kan vara optimal ur hälsosynpunkt och dessutom ger störst miljövinster, varför lyfts den inte av hälsomyndigheter och expertpaneler som den främsta rekommendationen? En förklaring kan vara att Livsmedelsverket och dess motsvarigheter ute i världen försöker ställa upp kostråd som man tror alla kommer följa, snarare än att definiera ett optimalt kostmönster som kan kräva en större omställning. Vi kan förstå tanken bakom detta, men följden blir att de mer långtgående kostråden väljs bort från rekommendationerna.
Men på ett sätt definieras ändå växtbaserad kost som mest hälsosam av expertpaneler och myndigheter. De index för hälsosamt ätande som används för dagens kostråd ger högst poäng till veganer när de jämförs med lakto-ovo-vegetarianer och omnivorer (se här). Livsmedelsverket ger tyvärr veganer och vegetarianer minuspoäng i sitt index genom att ha en separat rekommendation om att äta mer fisk (se här). Amerikanska Jordbruksverket USDA valde redan 2013 att slå ihop fisk och baljväxter till en livsmedelsgrupp man ska äta mer av. De gjorde detta just för att inte vegetarianer och veganer ska få oskäliga minuspoäng i hälsoskattning (se här och här). Vi har uppmanat Livsmedelsverket att följa detta exempel i ett svar på öppen konsultation (se här). Värt att notera är att Livsmedelsverket inte rekommenderar veganer och vegetarianer att lägga fisk till kosten (se här). Lätta mejeriprodukter och fisk faller ut positivt i de flesta studier som värderar kost och hälsa. Men även dessa livsmedel överträffas överlag av hela vegetabilier ur hälsosynpunkt, även om direkta jämförelser saknas. Därför kan det finnas en vinst i att ta det sista steget och göra kosten helt växtbaserad. Ett mått av ödmjukhet är dock på sin plats här. Det är inte visat att det kan vara skadligt för hälsa att lägga små mängder fisk eller lätta mejeriprodukter till en i övrigt helt växtbaserad kost. Någon vinst är dock heller inte visad. Vi ser också en gradvis ökad tydlighet om vikten att välja en kost från växtriket bland myndigheter i många länder. England halverade maximal rekommenderad mängd mjölkprodukter i sina senaste kostråd (se här) vilket fick mjölkindustrin att rasa (se här). I Nederländerna kom nya kostråd denna vecka där maximal rekommenderad mängd kött och fisk kraftigt minskats (se här).
Rött kött, charkvaror och feta mejeriprodukter är de livsmedel från djurriket som utan tvekan orsakar ohälsa enligt dagens kunskapsläge. Sambandet är otvetydigt och en minskad konsumtion av dessa livsmedel rekommenderas därför av alla världens expertpaneler. För ägg och kyckling är data mer osäkra men att byta dessa livsmedel mot hela vegetabilier ger säker hälsovinst.
Det är mycket glädjande att kunna konstatera hur denna kunskap börjar får allt större spridning. En mätning förra året konstaterade att antalet vegetarianer ökat med 70% och antalet veganer fördubblats närmaste femårsperiod (se här). Med stor sannolikhet kommer detta skifte att fortsätta i samma takt om inte öka ytterligare.
Men vi kan också fråga oss varför denna förändring inte går fortare, trots forskningsläget och samstämmiga kostråd från hela världen? Ett stort ansvar behöver läggas på våra politiker. Bland dessa är det inte många som verkar för ett mer växtbaserat ätande. Vår Landsbygdsminister försökte till och med komma undan med uppenbart felaktiga uppgifter i frågan om kött och miljö. I en intervju med SR sa han att köttätande inte är negativt för miljön och han sa även att han inte visste att köttätandet hade ökat (se här) eller att priset på kött minskat med 31% sedan EU-inträdet, justerat efter inflation (se här). Även ledande experter inom kost och hälsa uttrycker ibland obefogad oro för att fler blir vegetarianer (som här med svar från undertecknad här).
Det är ofta mycket känslor förknippade med mat och i synnerhet mat från djurriket. Vi vill gärna blunda och hålla för öronen när det pratas illa om kött, oavsett det gäller hälsa, miljö, global matförsörjning eller hur djuren har det. Inom psykologin har den dolda ideologi som ätandet av vissa djurarter bygger på kallats karnism (se här). Karnismen visar att ätandet av vissa djurarter i regel åtföljs av någon grad av förträngningsmekanism, som också påverkar hur vi värderar och handlar på den kunskap vi får. Att förstå teorin om karnismen kan underlätta en förändring om vi önskar övergå till en mer växtbaserad kost.
Som svar på rubrikens fråga kan vi konstatera att vi som samhälle ännu inte agerar på den kunskap som finns om den växtbaserade kostens fördelar. 90% av oss äter fortfarande animaliska livsmedel till nästan alla måltider, och för många av oss når inte Livsmedelsverkets kostråd fram i snårskogen av senaste modedieter. Det finns många skäl till att sprida kunskapen och ju fler vi är som hjälps åt att sprida den, desto fortare kommer förändring att ske. Dela därför gärna denna text med alla du känner, liksom vårt övriga material. Säkert kan det inspirera någon att välja grönare på tallriken till nästa måltid!
David Stenholtz Ordförande