Svar på öppen konsultation från Livsmedelsverket

Answer-Your-Customer’s-Questions-To-Create-Content-Gold1Livsmedelsverket är i färd med att formulera uppdaterade svenska kostråd. De har aviserat en öppen konsultation för att berörda myndigheter och organisationer ska kunna lämna synpunkter. Läkare för framtiden har lämnat ett svar 2015-01-31 som ni kan läsa nedan. Dokumenten med remisstexterna som berörs hittar du här och här.

 

VÅRT SVAR:

Läkare för framtiden är en politiskt obunden förening av läkare som syftar till att informera om hur och i vilken utsträckning vår kost påverkar hälsa och risk för sjukdom. Vi önskar lämna följande remissvar på Öppen konsultation om uppdaterade svenska kostråd. Dnr 2014/40985. Vi delar upp vårt remissvar i två delar enligt de två dokument som berörs.

Vi vill inleda med att uttrycka ett stort bifall till kostråden i stort. SLV har gjort ett en mycket noggrann litteraturgenomgång, använt sig av välgjorda studier och dragit rimliga slutsatser av dessa. Vi finner dock att båda dokument kan vinna mycket på en ökad tydlighet. Många av oss som står bakom föreliggande remissvar har lång yrkeserfarenhet av att ge kostråd. Vi hoppas denna erfarenhet är ett välkommet bidrag vid upprättandet av kostråd som inte missförstås och som verkligen stimulerar till hälsosamt ätande.

Dokument 1 – Texter till konsumenter för webb och trycksak

  1. Sid 3. Vi anser att hela avsnittet ”MER motion i vardagen” bör strykas och flyttas till annat dokument. Varför lyfter en livsmedelsmyndighet vikten av motion? En välkänd strategi av livsmedelsindustrin för att skriva ned betydelsen av hälsosamma kostval är just att fokusera på vikten av motion, underförstått att det kan kompensera för ohälsosamma kostval (se http://www.yaleruddcenter.org/resources/upload/docs/what/industry/foodtobacco.pdf). Att SLV lyfter vikten av motion i sina dokument riskerar att stärka denna föreställning i befolkningen och minska incitament till hälsosamma kostval. Avsnittet bör därför flyttas till dokument som berör endast motionsråd och spridas av annan myndighet, förslagsvis Folkhälsomyndigheten.
  2. Sid 5. Stycket ”Risk med fisk” är mycket bra men behöver kompletteras. Om gravida, barn, ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder kan äta fet insjöfisk max 2-3 gånger per år, anser SLV att övriga befolkningsgrupper kan äta dessa fiskar obegränsat? En vuxen man som äter denna fisk som huvudsakliga proteinkälla sju dagar i veckan, får han inte i sig miljögifter i en utsträckning som kan skada hälsa? Vi anser att SLV bör specificera maximal konsumtion för även övriga befolkningen samt understryka att baljväxter, nötter och frön kan väljas som proteinkällor för den som vill minimera sitt intag av miljögifter. Svårigheten att veta var viss fisk är fångad eller för en person att hålla reda på vilka fiskar som är riskfria bör lyftas. Den som inte är fullt insatt bör därför rådas till att begränsa sitt intag av fisk överlag. Vidare bör avsnittet om fisk innehålla information om vikten av intag av tillskott av DHA och EPA (från fisk- eller algolja) till gravida, ammande och växande barn som väljer att inte äta fisk.
  3. Sid 8. Titeln ”BYT TILL magra mejeriprodukter” bör ändras till ”BYT TILL magra eller växtbaserade mejeriprodukter”. Avsnittet bör innehålla information om vari hälsovinsten ligger i att byta bort feta mejeriprodukter (minskad risk för övervikt och hjärtkärlsjukdom) samt potentiella hälsovinster med att byta till växtbaserade mejeriprodukter (väl dokumenterade samband mellan prostatacancer (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25527754, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23256145 och http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24870117) och acne (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23438493 och http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19335417) med högre konsumtion av mejeriprodukter, oavsett fetthalt). Avsnittet bör även lyfta hela vegetabilier med hög halt av kalcium som hälsosammare alternativ till mejeriprodukter. Stycket ”Bra och dåligt för miljön” bör lyfta miljövinsten avseende att välja växtbaserade mjölkprodukter avseende minskade utsläpp av växthusgaser, inte bara vinsten med ekologiskt avseende minskad spridning av kemikalier.
  4. Sid 9. Avsnittet om matfetter bör återspegla kostråden med fokus på livsmedel. Vägledning till rätt matfett kan därför förenklas till ”Välj fetter från växtriket”. Att mättat fett från växtriket skulle vara skadlig finns ingen evidens för. Att jämställa smör med kokosfett vilket texten gör har potential att skapa förvirring. Kokosfett uppvisar inte samma ogynnsamma effekt på blodfetter som smör (se http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9756121) sannolikt pga annorlunda sammansättning av fettsyror. Även kakao innehåller stor mängd mättat fett men att äta hel kakao har gynnsam effekt våra kärl och minskar inflammation (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22425756). Däremot bör det vara på sin plats att lyfta hälsovinster med att välja hela vegetabilier framför processade fetter, som oliver framför olivolja, majs i stället för majsolja och kokos i stället för kokosfett. Som förslag på säkert hälsosamma pålägg kan man lyfta t ex tofu, hummus, jordnötssmör, tahin, valnötssmör mm.
  5. Sid 10. Vi anser att nuvarande max-gräns 500 gram rött kött och chark bör tas bort och att läsaren bör informeras om att hälsovinsterna är större ju mindre kött som konsumeras, även under denna gräns. SLV avser naturligtvis inte att 500 gram är en säker nivå och att 501 gram plötsligt ökar risk för cancer. Tyvärr är det så en sådan maxgräns tolkas av de flesta människor. I sammanhanget ser vi denna maxgräns som fullkomligt absurd då den sanktionerar en köttkonsumtion med potential att orsaka många cancerfall. I sammanhanget vill vi nämna sidan 12 om socker. Vi gläds åt att SLV:s maxgräns för socker 50-75 gram per dag inte nämns i detta material utan att läsaren uppmuntras äta så lite som möjligt. Samma synsätt måste råda för rött kött då det inte bara liksom socker orsakar övervikt utan även hjärtkärlsjukdom och cancer. I synnerhet för charkvaror är det angeläget att SLV understryker att noll konsumtion bör eftersträvas. Detta är vad som rekommenderas av Världscancerfonden. Vidare understryker Cancer Research UK i sin senaste genomgång att noll konsumtion av både rött kött och charkvaror är optimalt för cancerprevention (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3252055/). Innehållet av mättat fett och transfetter är ytterligare ett skäl av avstå från max-gräns. Både amerikanska Institute of Medicine och EFSA rekommenderar redan idag ett så lågt intag som möjligt av dessa fetter (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22591906).

Dokument 2 – Råd om bra matvanor

  1. Sid 2. ”Äta lagom mycket” i tredje stycket bör ersättas av ”äta mat med lägre kaloritäthet”. Parollen att vi ”äter för mycket” har sitt ursprung från livsmedelsindustrin parallellt med parollen att det inte finns någon ohälsosam mat, bara man äter mindre. Stycket om fysisk aktivitet bör lyftas ut enligt skäl som anges under punkt 1 under Dokument 1.
  2. Sid 9-10. Vi anser att kapitlet bör strykas enligt skäl som anges under punkt 1 under Dokument 1.
  3. Sid 11. Min-gränsen 500 gram frukt och grönsaker kan för vissa läsare ge intryck att inga hälsovinster finns med att öka mängden bortom denna gräns. Det bör därför understrykas att det inte finns någon vetenskapligt fastställd bortre gräns för intag av frukt och grönt utan att hälsovinsterna högst sannolikt fortsätter när konsumtionen ökas bortom 500 gram.
  4. Sid 16. I avsaknad av råd om nötter och frön bidrar vi med förslag. Enligt hälsovinster angivna under Hälsoaspekter bör ökad konsumtion i befolkningen eftersträvas. Nötter bör lyftas som ett hälsosamt livsmedel att konsumeras dagligen, gärna i stor variation. Nötter med dålig smak bör inte sväljas pga risk för ökad exponering av aflatoxin. Speciellt linfrön bör lyftas pga mycket hög halt omega-3-fettsyror och lignaner och information bör ges om att konsumtion av linfrön är säker när man håller sig till 1-2 msk per dag.
  5. Sid 23. Hela vegetabilier bör lyftas som ett alternativ som hälsomässigt överträffar oljor och margarin. Se punkt 4 under Dokument 1.
  6. Sid 27. Växtbaserade mejeriprodukter bör lyftas som hälsosamt alternativ. Se punkt 3 under Dokument 1.
  7. Sid 29. Sammanfattningen framställer magra mejeriprodukter i oförtjänt ljus dager genom att risker inte nämns och vinster överdrivs. Risker med magra mejeriprodukter som prostatacancer och acne lyfts ej. Riskminskningen av tjocktarmscancer med mejeriprodukter är i första hand tillskriven innehållet av kalcium enligt WCRF. Det bör därför understrykas att vegetabiliska kalciumkällor är att föredra i förebyggande av cancer.
  8. Sid 30. Påståendet att vegetabiliska (mejeriliknande) drycker inte ingår i studierna om kostmönster bör ändras. Vegetabiliska drycker är i regel vattenemulsioner av fullkornsprodukter, nötter eller baljväxter. Hälsovinsterna av dessa livsmedel är mycket tydligt fastställda i många studier vilket bör lyftas.
  9. Sid 31. Råd om minskad konsumtion av ägg bör ges. Att äta ägg ökar kolesterol i blodet (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/7293937) vilket är en stark riskfaktor för hjärtkärlsjukdom. Vidare har en metaanalys satt äggkonsumtion i starkt samband med både hjärtkärlsjukdom och diabetes (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23643053). Äggkonsumtion har även satts i samband med prostatacancer (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3232297/) och ökad risk för återfall efter botande behandling av prostatacancer (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20042525). Det är viktigt att allmänheten informeras om dessa risker så att livsmedel med mer gynnsam effekt på hälsa kan väljas.
  10. Sid 33. Se punkt 2 under Dokument 1. Information bör ges att vegetabiliska proteinkällor som baljväxter, nötter och frön är överlägsna fisk avseende miljöaspekter samt att det ur hälsosynpunkt är gynnsamt att hålla sin exponering av miljögifter så låg som möjligt. Också viktigt att det understryks att det inte finns någon visad hälsovinst av att lägga till fisk till en helt växtbaserad kost där EPA/DHA, B-12 och D-vitamin intas i tillräcklig mängd från säkra källor.
  11. Sid 38. Se punkt 5 under Dokument 2. Vidare bör formuleringen ”Kött är en bra källa till många näringsämnen” ändras till ”Kött är idag en källa till många näringsämnen för många svenskar men samtliga dessa näringsämnen kan tillgodoses med vegetabiliska livsmedel med viss berikning. Kött är därigenom en onödig källa till dessa näringsämnen och dessutom bidragande till mycket ohälsa”. Nuvarande formulering motsäger hela andemeningen i kostråden som är att köttkonsumtionen måste minska av hälsoskäl.
  12. Sid 42. SLV bör uppmuntra till minskad konsumtion av fågel eller åtminstone understryka att vegetabiliska proteinkällor innebär hälsovinster jämfört med fågel. Fågel innehåller samma hemjärn som rött kött och vid tillredning samma PAH och HCA med oxidativ och cancerframkallande effekt. Kyckling innehåller lika mycket kolesterol som fläskkött vilket höjer kolesterol i blodet (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1534437) med ökad risk för hjärtkärlsjukdom som följd.
  13. Sidor 29-43. Detta är inte ett område där vi besitter expertis men vi tillåter oss ändå att påpeka att SLV själva lyfter miljövinster med att byta ut samtliga animaliska produkter mot vegetabilier. Med hänvisning till dessa fakta bör rekommendationer ges om minskad konsumtion av samtliga mejeriprodukter, ägg, fisk, fågel till förmån för vegetabiliska livsmedel. Av samma skäl bör rekommendationen om minskad konsumtion av rött kött och chark understrykas kraftigare. Miljöskäl är ytterligare en aspekt som visar vikten av att ta bort max-gränsen 500 gram för konsumtion av kött och ersätta denna med en rekommendation om ”ju mindre desto bättre”. Se punkt 5 under Dokument 1.
  14. Sid 46. Vi vill ge vårt bifall till SLV:s beslut att inte ha någon max-gräns för socker. På SLV:s hemsida står att läsa att max 50-75 gram per dag är en acceptabel mängd (http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Kolhydrater/Socker-/). Vi hoppas att dessa utlåtanden kommer att tas bort efter denna uppdatering. Vi refererar där till motsvarande argument som vi framfört för att ta bort max-gräns för rött kött och chark under punkt 5, Dokument 1.

 

UNDERTECKNARE
David Stenholtz, Ordförande Läkare för Framtiden, Specialistläkare Onkologi
Veronica Hedberg, Vice ordförande Läkare för Framtiden, ST-läkare Kirurgi
Jakob Rosén, Sekreterare Läkare för Framtiden, Läkarstudent
Peter Nygren, Professor/Överläkare Uppsala Universitet/Akademiska sjukhuset
Stella Cizinsky, Överläkare Kardiologi
Inga Sjöberg, Docent, Överläkare Gynekologi, Distriktsläkare
Ylva Gevfert, Dietist
Viktor Watz, Nutritionist
Mikael Simm, Läkarstudent
Mahtab Fattah, Läkarstudent
Marco Pintarelli, hjärtsjuksköterska
Natasa Pesic, hjärtsjuksköterska
Madeleine Sjöberg, diabetes- och distriktssköterska

Bli medlem

Man behöver inte vara läkare eller jobba inom vården för att bli medlem i Läkare för Framtiden.

Det kostar 300 kr per kalenderår (studerande och pensionärer betalar 100 kr per kalenderår). Tecknar du medlemskap i oktober eller senare bjuder vi även på följande års medlemskap!

Läs mer ›

Följ oss på Facebook

Prenumerera via e-post

Fyll i din e-postadress för att prenumerera på vårt nyhetsbrev, samt bli notifierad via e-post när vi postar nya inlägg.

Twitter

Instagram