top of page

Vegansk lågfettkost minskade matens klimatavtryck med 57 procent och förbättrade hälsan mer än medelhavskosten

  • för 4 minuter sedan
  • 4 min läsning

Studie: Environmental footprint of a low-fat vegan diet and Mediterranean diet: a secondary analysis of a randomised clinical trial

Tidskrift: BMJ Nutrition, Prevention & Health

Datum: den 30 april 2026

Försteförfattare: Arathi Jayaraman

Seniorförfattare: Hana Kahleova, MD, PhD, vid Physicians Committee for Responsible Medicine i Washington D.C.


En ny analys av en randomiserad klinisk prövning publicerad i BMJ Nutrition, Prevention & Health visar att en vegansk lågfettkost minskade matens växthusgasutsläpp med 57 procent. Det är nästan tre gånger så mycket som medelhavskosten, som minskade utsläppen med 20 procent. Den kliniska prövning som analysen bygger på har sedan tidigare visat att samma veganska kost även gav större förbättringar i kroppsvikt, insulinkänslighet och kolesterol än medelhavskosten. Resultaten pekar tillsammans åt samma håll: en kostomställning kan både vara nyttig och kapa matens belastning på planeten.


Bättre hälsa redan dokumenterad

Den underliggande kliniska prövningen publicerades först i Journal of the American Nutrition Association. Den visade att deltagarna som åt den veganska lågfettkosten gick ned mer i vikt, fick förbättrad insulinkänslighet och bättre kolesterolnivåer än under perioden då de åt medelhavskost. Den nya analysen i BMJ Nutrition, Prevention & Health utgår från samma deltagare och samma kostdata, men räknar istället ut matens klimatavtryck och energiåtgång. Det är därför möjligt att se båda dimensionerna sida vid sida i en och samma välgjorda prövning.


Så genomfördes studien

Studien är en sekundäranalys av en randomiserad crossover-prövning. Det innebär att 62 vuxna deltagare med övervikt randomiserades till att prova båda dieterna i tur och ordning. Analyserna gjordes på de deltagare som slutförde studien. Varje dietperiod var 16 veckor lång och däremellan låg en utslagsperiod på 4 veckor då deltagarna återgick till sin vanliga kost. Den ena dieten var en vegansk lågfettkost utan animaliska livsmedel. Den andra var en klassisk medelhavskost med olivolja, fisk, nötter och en del kött.


Deltagarna förde detaljerade tredagars kostdagböcker. Forskarna kopplade sedan kosten till etablerade miljödatabaser och räknade ut två mått för varje deltagare och dag: växthusgasutsläpp uttryckt som koldioxidekvivalenter samt så kallad kumulativ energiåtgång, det vill säga den totala energi som krävts för att producera maten från jord till tallrik.


Resultaten

Den veganska lågfettkosten minskade växthusgasutsläppen med 57 procent jämfört med deltagarnas vanliga kost. I siffror handlar det om ungefär 1452 gram koldioxidekvivalenter mindre per person och dag. Den kumulativa energiåtgången minskade med 55 procent, motsvarande 9307 kilojoule mindre per person och dag.


Medelhavskosten gav också miljövinster, men i mycket mindre skala. Växthusgasutsläppen minskade med 20 procent, ungefär 451 gram koldioxidekvivalenter mindre per person och dag. Den kumulativa energiåtgången förändrades inte signifikant.


Forskarna såg dessutom ett intressant samband mellan miljöavtryck och vikt. När deltagarna gick ned i vikt minskade också matens kumulativa energiåtgång, även efter justering för deras totala energiintag. Sambandet mellan viktnedgång och växthusgasutsläpp gick åt samma håll men nådde inte statistisk signifikans.


Varför ger den veganska kosten större miljövinst?

Den största delen av miljövinsten kom från att animaliska livsmedel togs bort, alltså kött, mejeriprodukter och ägg. Animalieproduktionen står för en oproportionerligt stor andel av matens klimatpåverkan eftersom det krävs mycket växtprotein för att producera ett kilo animaliskt protein. När den näringen istället äts direkt av människor kapar man bort hela mellanledet och därmed också utsläppen som kommer med det.


Att medelhavskosten ändå minskade utsläppen visar att även moderata förändringar i riktning mot mer växtbaserat ger effekt. Skillnaden i storlek mellan de två kosterna säger samtidigt något viktigt: ju mer animaliskt som ersätts, desto större blir miljövinsten.


Styrkor och begränsningar

Studiens stora styrka är designen. Det är en randomiserad klinisk prövning där varje deltagare gjorde båda dieterna, vilket minskar risken för att skillnader mellan grupperna förklarar resultaten. Tidigare forskning om kostens miljöpåverkan har ofta byggt på modellberäkningar av vad människor antas äta. Här används istället detaljerade kostdagböcker från en faktisk klinisk prövning.


Begränsningarna är att studien är liten med 62 deltagare och att tredagars kostdagböcker är självrapporterade och kan innehålla felmarginaler. Resultaten gäller också för just dessa två kostupplägg som de utformades i studien. Vad som händer när människor i vardagen försöker följa en vegansk lågfettkost eller en medelhavskost kan skilja sig.


En åtgärd som påverkar både hälsan och planeten

Det ovanliga med denna kliniska prövning är att den nu tillåter forskarna att se båda dimensionerna sida vid sida. Samma kostupplägg som gav bättre hälsoutfall ger också det minsta klimatavtrycket. Forskarna betonar att en kostomställning är ett av de mest direkta och skalbara verktyg samhället har för att samtidigt förbättra människors hälsa och minska matens belastning på planeten. Det krävs ingen ny teknologi. Det räcker att tillämpa det som klinisk forskning redan visat.


Källor

Den nya analysen om klimatavtrycket:Jayaraman A, McKay B, Chiavaroli L, Back S, Fischer I, Smith R, Holubkov R, Barnard ND, Kahleova H. Environmental footprint of a low-fat vegan diet and Mediterranean diet: a secondary analysis of a randomised clinical trial. BMJ Nutrition, Prevention & Health. 2026.https://doi.org/10.1136/bmjnph-2025-001482


Den underliggande kliniska prövningen om hälsoutfallen:Barnard ND, Alwarith J, Rembert E, Brandon L, Nguyen M, Goergen A, Horne T, do Nascimento GF, Lakkadi K, Tura A, Holubkov R, Kahleova H. A Mediterranean Diet and Low-Fat Vegan Diet to Improve Body Weight and Cardiometabolic Risk Factors: A Randomized, Cross-over Trial. Journal of the American Nutrition Association. 2022;41(2):127-139.https://doi.org/10.1080/07315724.2020.1869625


Kommentarer


Ta del av vårt nyhetsbrev

Tack för att du följer oss!

Läkare för framtiden
info@lakareforframtiden.se

©2026 Läkare för framtiden

bottom of page