Fredrik Nyström, professor i internmedicin och endokrinologi vid Linköpings universitet har deklarerat på DietDoctors hemsida (förespråkar LCHF) att han nu är ”en i teamet”. Det har föranlett mig att tränga in i LCHF-artiklar lite djupare samt att studera de originalartiklar Nyström har publicerat om lågkolhydratkost (LCHF). Först citat av Fredrik Nyström från DietDoctors hemsida [1]: ”Jag har alltså tagit steget och blivit en i teamet Diet Doctor! Visst, jag är ju redan doktor och arbetar och forskar på kostens effekter. Så det borde väl inte vara en stor grej? Jo faktiskt, det tog mig en stund att tacka ja till detta flotta erbjudande från Andreas Eenfeldt”. Nyström skriver i sin jävsdeklaration: ”Jag, Fredrik H Nyström, har publicerat flera artiklar med resultat som stöder nyttan med lågkolhydratkost (LCHF). Jag deklarerar att jag själv gärna äter LCHF för att hålla vikten under kontroll. Jag äter absolut inte gröt, flingor eller fil till frukost. Jag fungerar också ibland som betald föreläsare åt allmänhet och åt olika företag som anlitar mig för detta, fr.a. då på temat övervikt och hjärtkärlsjukdom och hur det skall undvikas. Jag har också gjort utredningar för myndigheter såsom SBU och Läkemedelsverket inom områdena kost, blodtryck, kolesterol och hjärt-kärlsjukdom för vilka ersättning utgått” [1].
Eftersom Fredrik Nyström nu officiellt övergett kostråd från myndigheter och stora organisationer, såsom Livsmedelsverket, Nordiska näringsrekommendationer, World Cancer Research Fund, American Cancer Institute, Diabetes Canada Clinical Practice Guidelines m.m. så finns det anledning att titta lite närmare på Nyströms egna publicerade artiklar i ämnet och vetenskapen bakom hans ställningstagande att bilda team med DietDoctor. För att denna artikel inte ska bli alltför lång har jag valt bort väldigt mycket och koncentrerat mig på två av Nyströms studier som jag ser som typiska för hur han utför studier och hur han uttrycker sig i sina koststudier.
I den första studien om effekter av makronäringsämnen [2] sammanfattar Nyström artikeln på detta sättet på DietDoctor [1]: ”Jag har ganska nyligen själv fått publicerat en studie som tydligt visat att man får mindre mättnad av kolhydrater än av fett”. Förklaringen till detta fynd förklaras förmodligen i metoddelen: ”All the meals were homogenized using a blender”. Alltså man stoppade all mat i en mixer så att båda kosterna ser lika ut och ser ut som en soppa. Det betyder att synintrycket och effekten av den botaniska strukturen kommer bort. Här har vi nog förklaringen till resultatet. Man tar alltså bort de effekter som ger mättnad, det vill säga den botaniska strukturen och typ av kolhydrater. Det blir därmed ett helt orealistiskt experiment som inte har med verkligheten att göra. Ett meningslöst experiment eftersom människor äter mat. Studien handlar alltså egentligen om vad som händer när man slår sönder den botaniska strukturen på mat och inte om fördelningen av makronäringsämnen. I studier på mat och livsmedel visas det att potatis och äpplen ger mest mättnad (per kcal/MJ/energienhet) [3–6]. Det är kolhydratrika livsmedel med en botanisk struktur som ger mättnad. Ju mer man slår sönder den botaniska strukturen desto mindre mättnad får man. T.ex. om man går från hela äpplen till äppelmos och sedan till äppeljuice, så sjunker mättnaden gradvis, trots att utgångspunkten är samma livsmedel. Den botaniska strukturen i livsmedel har även betydelse för tarmfloran. Sockerarter, så kallade oligosackarider, från t ex baljväxter såsom bönor, linser, ärter, kidneybönor, gula ärter, kikärter kan inte brytas ner i tunntarmen eftersom de är för stora för att absorberas och för att det saknas enzymer för att bryta ner dem. Oligosackariderna kommer därför ner till tjocktarmen, där de blir föda för bakterier, och kallas därför för prebiotika [7, 8]. Det kan bidra som skydd mot sjukdom, såsom tjocktarmscancer.
I den andra studien skriver författarna att LCHF förbättrar glykemisk kontroll jämfört med en lågfett kost [9]. Vi vet dock ingenting om vilken mat deltagarna åt. Att enbart tala om fett och kolhydrater säger väldigt lite om maten. Det som saknas är en redovisning av mat och livsmedel. T.ex. har det väldigt stor betydelse om kolhydraterna kommer från bullar, kakor, godis, läsk m.m. eller om kolhydraterna kommer från frukt, grönsaker, bär, fullkornsbröd etc. Det går inte att återupprepa denna studie när redovisning av mat och livsmedel saknas. Försökskosten är viktig, men kontrollkosten är en nyckel till hur bra experimentkosten ser ut att bli. Det glöms ibland bort. Här vet vi vare sig hur försöks- eller kontrollkost ser ut.
Det finns en stor mängd vetenskapliga studier som beskriver relationen mat och hälsa/sjukdom. Här kommer några utvalda citat som kan vara relevanta för denna artikel: “Replacing high-glycemic-index carbohydrates with low-glycemic-index carbohydrates in mixed meals has a clinically significant benefit for glycemic control in people with type 1 and type 2 diabetes” [10]. Vilka kolhydrater det handlar om spelar alltså stor roll. Det går inte att jämställa alla kolhydrater, kolhydrater är en grupp ämnen som är olika [3–8]. En kost med relativt mycket kolhydrater, såsom en vegankost eller en kost rekommenderad av det amerikanska diabetesförbundet är bra för viktnedgång och för diabeteskontroll: “A low-fat, ad libitum vegan diet has been shown to be just as beneficial as conventional American Diabetes Association dietary guidelines in promoting weight loss and improving fasting BG and lipids over 74 weeks in adults with type 2 diabetes and, when taking medication changes into account, the vegan diet improved glycemia and plasma lipids more than the conventional diet” [11]. En systematisk litteraturgenomgång har visat att ett vegetariskt kostmönster skyddar mot hjärt-kärlsjukdom: “A systematic review and meta-analysis of prospective cohort and cross-sectional observational studies showed a protective association between vegetarian dietary patterns and incident fatal and nonfatal CHD” [12]. Ytterligare en faktor som talar emot LCHF är att WHO klassar processat kött som korv, skinka och bacon som cancerframkallande för människa [13].
För att förstå LCHF måste någon förklara vad ”Låg kolhydrat Hög fett” betyder i form av mat. Var finns bra och dåliga kolhydrater? Var finns bra och dåligt fett? Michael Pollan uttrycker det i religiösa termer; att maten blivit en religion och att det behövs ett ”prästerskap” som förklarar det osynliga och översätter de osynliga näringsämnena till mat [14]. Vi blir utelämnade till experter för att förklara vad vi ska äta. Detta att uttrycka mat i näringsämnen gör oss inkompetenta. En person som tagit fasta på detta att vi blivit inkompetenta när det gäller vad vi ska äta när vi talar om näringsämnen i stället för om mat är Julieanna Hever, som använder begreppet ”Macro Confusion” [15, 16]. Det finns inget officiellt svenskt ord för detta, men en direktöversättning blir ”makroförvirring”,alltså en makronäringsämnesförvirring; en förvirring när vi beskriver vår mat i termer av protein, fett och kolhydrater. “Macro Confusion is the #1 cause of confusion in nutrition for everyone ranging from the layperson to the researcher and healthcare professional” [15, 16].
Förslagsvis så slutar vi med att beskriva mat och kostmönster med hjälp av enbart näringsämnen. Det förvirrar och det blir oklart vilken mat det handlar om. Tala om kostmönster, mat och livsmedel istället. Då förstår folk vilken mat det handlar om och vilken mat man bör äta respektive undvika. Termen ”lågkolhydratkost” eller LCHF kan ses som en lek med ord som vilseleder vad det handlar om. Det handlar inte om fett kontra kolhydrater. Lågkolhydratkost eller LCHF handlar om är att äta feta animalier. ”Kött-och-mejeriprodukt-diet” skulle vara en lämpligare term som även skulle ge en mer rättvisande bild i förhållande till vilka livsmedel som äts.
Det finns ett flertal långtidsstudier som visar att kostmönster som liknar LCHF ger mer sjukdom, såsom hjärt-kärlsjukdomar, och förtida död jämfört med en kost som liknar de kostråd som ges av myndigheter och stora organisationer [17–24]. Studierna visar också att det är främst animaliska livsmedel som ger en högre sjuklighet och dödlighet. Det är kanske därför som folk börjat överge LCHF. Mellan åren 2015 och 2020 har de som säger sig följa LCHF minskat från 7% till 4%, alltså nästan halverats [25].
Gunnar Johansson
Professor i kostvetenskap
Referenser
Nyström F. En kompott av vetenskapliga förklaringar till varför jag blev en del av Diet Doctor. https://www.dietdoctor.com/se/kompott-av-vetenskapliga-forklaringar
Ingves S, Vilhelmsson N, Ström E, Fredrikson M, Guldbrand H, Nystrom FH. A randomized cross-over study of the effects of macronutrient composition and meal frequency on GLP-1, ghrelin and energy expenditure in humans. Peptides. 2017;93:20-26.
Haber GB, Heaton KW, Murphy D. Depletion and disruption of dietary fibre. Effects on satiety, plasma-glucose, and serum-insulin. Lancet 1977;1:679–682.
Bolton RP, Heaton KW, L F Burroughs LF. The role of dietary fiber in satiety, glucose, and insulin: studies with fruit and fruit juice. Am J Clin Nutr 1981;34:211-217.
Holt SH, Miller JC, Petocz P, Farmakalidis . A satiety index of common foods. Eur J Clin Nutr 1995;49:675-690.
Törrönen R, Kolehmainen M, Sarkkinen E, Poutanen K, Mykkänen H, Niskanen L. Berries Reduce Postprandial Insulin Responses to Wheat and Rye Breads in Healthy Women J Nutr 2013;143:430-436.
Fotiadis, C.I.; Stoidis, C.N.; Spyropoulos, B.G.; Zografos, E.D. Role of probiotics, prebiotics and synbiotics in chemoprevention for colorectal cancer. World J Gastroenterol. 2008;14:6453–6457.
Macfarlane, G.T.; Macfarlane, S. Fermentation in the human large intestine: Its physiologic consequences and the potential contribution of prebiotics. J Clin Gastroenterol. 2011;45:S120–S127.
Guldbrand H, B. Dizdar, Bunjaku, Lindström T, Bachrach-Lindström M, Fredrikson M, Östgren CJ, Nystrom FH. In type 2 diabetes, randomisation to advice to follow a low-carbohydrate diet transiently improves glycaemic control compared with advice to follow a low-fat diet producing a similar weight loss. Diabetologia (2012) 55:2118–2127.
Sievenpiper JL, Chan CB, Dworatzek PD, Freeze C, MEd, Williams SL. Diabetes Canada Clinical Practice Guidelines Expert Committee. Nutrition Therapy. http://guidelines.diabetes.ca/cpg/chapter11
Barnard ND, Cohen J, Jenkins DJ, et al. A low-fat vegan diet and a conventional diabetes diet in the treatment of type 2 diabetes: A randomized, controlled, 74-wk clinical trial. Am J Clin Nutr 2009;89:1588s–96s.
Dinu M, Abbate R, Gensini GF, et al. Vegetarian, vegan diets and multiple health outcomes: A systematic review with meta-analysis of observational studies. Crit Rev Food Sci Nutr. 2017 Nov 22;57(17):3640-3649.
Cancerfonden. https://www.cancerfonden.se.
Pollan M. Till matens försvar. Stockholm: Ordfront Förlag; 2009.
Hever J. Protein, carbs, and fat are not food groups. [Citerat 10 okt 2020]. https://www.youtube.com/watch?v=sV5k-RJA40A.
Johansson G. Dags att avskaffa makroförvirrande kostråd. Dietisten 2020;1(6):6-9.
Mazidi et al, Lower carbohydrate diets and all-cause and cause-specific mortality: a population-based cohort study and pooling of prospective studies, European Heart Journal, Volume 40, Issue 34, 7 September 2019, Pages 2870–2879.
Noto et al, Low-Carbohydrate Diets and All-Cause Mortality: A Systematic Review and Meta-Analysis of Observational Studies. PLOS ONE 14(2): e0212203.
Trichopoulou et al. Low-carbohydrate–high-protein diet and long-term survival in a general population cohort, Eur J Clin Nutr 2007;61:575–581.
Lagiou et al. Low carbohydrate–high protein diet and mortality in a cohort of Swedish women, J Int Med 2007;261(4):366-374.
Siedelmann et al. Dietary carbohydrate intake and mortality: a prospective cohort study and meta-analysis, Lancet Public Health 2018;3(9):e419-e428.
Li et al. Low Carbohydrate Diet From Plant or Animal Sources and Mortality Among Myocardial Infarction Survivors, J Am Heart Assoc 2014;3:e001169.
Fung TT, van Dam RM, PhD, Hankinson SE et al. Low-Carbohydrate Diets and All-Cause and Cause-Specific Mortality. Ann Intern Med. 2010;153(5): 289–298.
Turpeinen O, Karvonen MJ, Pekkarinen M et al. Dietary prevention of coronary heart disease: the Finnish Mental Hospital Study. Int J Epidemiol. 1979;8(2):99-118.
Demoskop på uppdrag av Livsmedelsföretagen. Allmänheten om mat och hälsa. 4 december 2020. https://www.livsmedelsforetagen.se/app/uploads/2020/12/livsmedelsforetagens-mat-halsa-undersokning-december-2020.pdf