Läkare bör samtala med patienter om matvanor: se föredraget där Lars Jerdén, expert bakom Socialstyrelsens riktlinjer, förklarar

Minst 30 procent av sjukdomsbördan i Sverige beror på fyra levnadsvanor och kosten ligger i nivå med tobak som riskfaktor. Sedan 2011 säger Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor att hälso- och sjukvården bör erbjuda samtal om matvanor till patienter med ohälsosam kost. År 2024 ifrågasattes underlaget för detta för första gången av allmänläkare i Läkartidningen. 

Lars Jerdén är allmänläkare i Region Dalarna och docent vid Högskolan Dalarna. Han är också knuten till arbetet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor.

Vid Läkare för framtidens konferens Framtiden är växtbaserad 2025, den 6 december 2025 i Forskaren i Hagastaden, Stockholm, gav han sin syn på vad forskningen faktiskt visar. Han förklarade också varför vården behöver göra mer.

Se föreläsningen: https://www.youtube.com/watch?v=wIumoZQ5Hu4

Kosten i nivå med tobak

Enligt Global Burden of Disease är kosten ungefär lika stor riskfaktor som tobak när man räknar samman förtida död och sjukdom. Högt blodtryck, högt blodsocker och övervikt ligger också i toppen bland riskfaktorerna och alla påverkas i stor utsträckning av vad vi äter.

Det rådgivande samtalet är läkarens nisch

Lars Jerdén var tydlig: det rådgivande samtalet, en personcentrerad dialog på fem till femton minuter, är läkarkårens nisch. Det kvalificerade rådgivande samtalet är mer strukturerat, kräver utbildning i samtalsmetod och gedigen ämneskunskap och är den högst prioriterade åtgärden för patienter med ohälsosamma matvanor och särskild risk. 

Typiska utförare är dietister eller rökavvänjningsgrupper. Kosten är samtidigt svårare att ge råd om än rökning, där budskapet är "sluta". Vi måste alla äta. Hälften av patienterna har högskoleutbildning och många har googlat i timmar innan de kommer till läkaren.

Vården gör det redan, mer än vi tror

Data från nationella patientenkäten, där patienter tillfrågas efter ett läkarbesök, visar att ungefär 15 till 16 procent av läkarbesöken i primärvården inkluderar samtal om matvanor. 

Siffran är ungefär densamma i sjukhusvården. Räknat på primärvårdens drygt tio miljoner läkarbesök innebär det över en och en halv miljon matvanesamtal per år. Psykiatrin sticker ut positivt och diskuterar levnadsvanor mest av alla specialiteter.

Praktiska verktyg

Lars Jerdén rekommenderade det nationella vårdprogrammet för ohälsosamma levnadsvanor på SKR:s webbplats, där kortversioner på två A4-sidor per levnadsvana går att skriva ut och lägga på skrivbordet. 

Socialstyrelsens stöd för samtal om matvanor innehåller bland annat kostindex, ett verktyg med fyra frågor som identifierar patienter med ohälsosamma matvanor under en minut.

Hälsoekonomerna bedömer att alla rekommenderade metoder har låg kostnad. Att fullt ut implementera riktlinjerna skulle kosta regionerna 2,3 miljarder kronor per år, motsvarande fem promille av deras utgifter.

Den samlade bilden av Lars Jerdéns föreläsning är att evidensen bakom riktlinjerna är väl förankrad trots 2024 års kritik, att verktygen finns tillgängliga, att kostnaderna är låga och att vården redan gör det här i omfattning. Det som återstår är att fler gör det och mer systematiskt.