Julafton och Juldagen är de dagar på året som vi har absolut störst risk att drabbas av hjärtinfarkt. Detta enligt data som presenterades av svenska forskare i den ansedda tidskriften British Medical Journal förra året (1). Forskarna gick igenom 283 014 hjärtinfarkter som inträffat i Sverige mellan 1998 och 2013 för att se om det var fler hjärtinfarkter på specifika dagar. Man fann att den dagen på året då det var störst risk att drabbas var julafton, 37% högre risk att drabbas än övriga dagar på året och på juldagen 15% högre. Vad beror detta på?
Det är ju känt att många av oss stressar mer under julhelgen. Exakt hur mycket stress bidrar till hjärtkärlsjukdom är inte helt kartlagt men vi vet att stress höjer vårt blodtryck och förhöjt blodtryck är en vedertagen riskfaktor för hjärtkärlsjukdom. Här tillåter jag mig att göra ett litet sidospår med följande reflektion. Det är lite synd att många stressar under julen då frid, glädje, vila, samvaro och gemenskap är ord vi traditionellt associerar med jul. Under medeltiden utlystes till och med julfrid, vilket innebar att bötesbeloppet för dråp eller mord höjdes under tjugo dagar från och med julafton. I Selma Lagerlöfs novell Gudsfreden förmedlas ett djurvänligt budskap på temat. Huvudpersonen Ingmar Ingmarsson går julaftonsnatten vilse i skogen och ramlar ned i ett björnide. Björnen låter honom ligga och värma sig i idet och han överlever därigenom och kan ta sig hem nästa dag. Men väl hemma tar han sitt gevär och går ut med ett sällskap för att skjuta björnen. Medan de laddar bössorna rusar björnen fram och slår Ingmarsson över hjässan så han dör, de andra skonas. Ingmarssons hustru förklarar sedan för prästen att de inte tänker hålla någon begravning för honom och säger: ”Under julen har Gud satt fred mellan människor och djur, och det arma djuret höll Guds bud, men vi bröto det, och därför äro vi nu under Guds straff.” Lyckligtvis är det mycket ovanligt att det skjuts människor eller björnar under julhelgen men det är inte ovanligt att konflikter uppstår när släktingar med något otalt samlas under ett tak och dessutom kanske dricker för mycket. Att vi påminner oss om julens budskap att låta frid och kärlek stå i centrum samt att vi håller igen på rusdrycker kommer bädda för ett lyckat julfirande utan stress.
Men för att återgå till hjärtkärlsjukdom, om stress är en sämre kartlagd riskfaktor för de extra hjärtinfarkter som uppstår under julhelgen så är kostens inverkan mer studerad. Hjärtkärlsjukdom är när våra hjärtkärl blir åderförkalkade. Denna åderförkalkning byggs upp av kolesterol och för att den ska ske måste våra kolesterolvärden vara över en viss nivå. Utöver denna nivå ökar risken för hjärtinfarkt ju mer vårt kolesterolvärde ökar. I vår kost är det framförallt mättat fett i kött, grädde, smör och ost som ökar våra kolesterolvärden. En genomsnittlig julmiddag domineras ju inte sällan av dessa livsmedel. Under julhelgen ökar våra kolesterolvärden som vi kan förvänta. Detta är visat av danska forskare i en studie som publicerades i tidskriften Atherosclerosis. (2) De studerade 25 764 personer i Danmark och fann att deras kolesterolvärden var 20 procent högre direkt efter julhelgen jämfört med under sommaren. Nio av tio deltagare hade kolesterolvärden väl över normalnivåer efter jul.
Denna negativa inverkan av julmaten på våra hjärtan kan vi undvika och till och med vända till en positiv inverkan genom att välja växtbaserade alternativ på julbordet. De livsmedel med bäst effekt att motverka hjärtkärlsjukdom är fullkorn, frukt, grönsaker och nötter. (3) När vi centrerar kosten kring hela vegetabilier sjunker våra blodfetter inklusive kolesterol, inflammation minskar i våra kärl och de blir mer elastiska och vårt blodtryck sjunker. Om animalier dominerar ditt och din familjs julbord, försök åtmistone lägga på extra av de vegetabiliska alternativen som grönkål, rödkål och bönor eller döva aptiten med nötter och fikon före middagen.
Ett helt växtbaserat ätande är det enda kostmönster som har visat sig få hjärtkärlsjukdom att faktiskt gå tillbaka, något som inte ens mediciner eller medicinska ingrepp kan åstadkomma. I upprepade studier har man på kranskärlsröntgen sett att förträngningar i hjärtats kärl går tillbaka när vi byter till växtbaserad kost. Vart kan man läsa mer om detta? Första gången jag såg dessa studier sammanfattade var i boken The China Study, som numera finns på svenska. Om du vill inspirera fler gäster vid julbordet är det en perfekt julklapp. Lika inspirerande skulle jag säga är den relativt nyligen utkomna How Not to Die av Michael Greger som också finns på svenska. På svenska har vår vice ordförande Veronica Hedberg skrivit boken Smart Mat som publicerades i år. Om du hellre ger bort en film finns det ett givet val: The Game Changers, producerad av James Cameron, Arnold Schwarzenegger och Jackie Chan (i skrivande stund inte släppt som köpfilm men håll utkik!). Den marknadsförs som främst fokuserad på elitidrottare som valt vegansk kost men hälften av innehållet fokuserar på hälsovinster och presenteras mycket fint med hjälp av rörande personliga berättelser varvade med fakta. Föredrar du klassiker skulle jag välja Forks Over Knives. Båda filmerna finns även på Netflix.
Därmed vill jag önska alla en god jul och hoppas ni förmår att göra julen så grön, stressfri och fridfull som möjligt.
David Stenholtz Ordförande
REFERENSER (1) Mohammad et al, Christmas, national holidays, sport events, and time factors as triggers of acute myocardial infarction: SWEDEHEART observational study 1998-2013, BMJ 2018;363:k4811 (2) Vedel-Krogh et al, The Christmas holidays are immediately followed by a period of hypercholesterolemia, Atherosclerosis, Feb 2019 vol 281, pp 121-127 (3) Hu et al, Optimal Diets for Prevention of Coronary Heart Disease, JAMA, 2002; 288(20)
Denna artikel är nyligen publicerad i matmagasinet VEGO. För prenumeration, klicka här.
Opmerkingen