Regeringen utreder differentierad matmoms. För första gången kan momsen på mat utformas efter hälsan.
- för 4 dagar sedan
- 3 min läsning
Beslut: Differentierad mervärdesskatt på livsmedel, promemoria från Finansdepartementet
Datum: den 3 juli 2026
Redovisas: senast den 22 december 2026
Regeringen har gett en utredare i uppdrag att föreslå en differentierad mervärdesskatt på livsmedel, alltså att olika kategorier av mat ska kunna beskattas på olika sätt. Folkhälsa nämns uttryckligen som en aspekt som kan vägas in och både Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket ska höras.
Ända sedan momsen infördes 1969 har all mat beskattats lika. Grönsaker, läsk och charkprodukter har alltid haft exakt samma momssats och hälsan har aldrig varit en del av hur momsen på mat har utformats.
Vad regeringen har beslutat
När den enhetliga matmomsen på 12 procent infördes 1996 var motivet fördelningspolitiskt, inte hälsopolitiskt. Även den tillfälliga sänkningen till 6 procent, som gäller till och med den 31 december 2027, omfattar all mat lika. Regeringen konstaterar att en generell momssänkning är dyr för statskassan och vill ha ett träffsäkrare alternativ innan den löper ut.
Utredaren ska därför föreslå en differentierad matmoms med högst tre skattesatser, kartlägga hur andra EU-länder gör och lämna färdiga författningsförslag senast den 22 december 2026, lagom till att matmomsen från den 1 januari 2028 ska avgöras.
För vårdprofessionen är en formulering viktigare än alla andra: aspekter som folkhälsa kan beaktas i arbetet. Momsen på mat, ett av statens mest kraftfulla verktyg för att påverka kundkorgen, kan därmed för första gången utformas med hälsan som en uttalad utgångspunkt.
Därför är beskedet en stor hälsonyhet
Kostrelaterade sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och flera cancerformer är bland de största orsakerna till förtida död i Sverige. Hur mycket maten betyder syns i forskningen: hög följsamhet till den växtbetonade EAT-Lancet-kosten är kopplad till upp till 4,3 års längre beräknad livslängd.
Vad en klok momsutformning kan betyda finns redan beräknat. En modellstudie i Nature Food, ledd av Marco Springmann vid University of Oxford, simulerade slopad moms på frukt och grönsaker i kombination med höjd moms på kött och mejeriprodukter i europeiska länder.
Resultat: omkring 170 000 färre dödsfall per år till följd av kostrelaterade sjukdomar, en minskning med 3 procent. Av de undvikna dödsfallen gällde 54 procent kranskärlssjukdom, 28 procent cancer, 15 procent stroke och 2 procent typ 2-diabetes. Tre fjärdedelar av hälsovinsten kom från ökat intag av grönsaker och frukt, resten främst från lägre intag av rött kött och lägre förekomst av övervikt. Hushållens matkostnader förblev i princip oförändrade, minus 0,3 procent, samtidigt som momsintäkterna ökade med en tredjedel och sjukvårdskostnaderna beräknades minska med 26 miljarder dollar.
Stödet finns dessutom hos befolkningen. En svensk studie i Food Policy, som vi skrivit om tidigare, visar att 76,3 procent av svenskarna stöder en momssänkning på frukt och grönsaker.
Vad händer nu
Utredaren redovisar senast den 22 december 2026 och Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket ska höras under arbetet. Hälsoprofessionen har alltså ett konkret fönster på ett och ett halvt år för att se till att evidensen kommer fram: att frukt, grönsaker och baljväxter hamnar i den lägsta momsklassen och att livsmedel som ökar sjukdomsrisken inte subventioneras med skattemedel. För första gången finns en formell process där argumenten kan avgöra hur momsen på mat utformas. Det är därför detta till synes tekniska skattebesked är en av årets största hälsonyheter.
Källor
Finansdepartementet (2026). Differentierad mervärdesskatt på livsmedel. Promemoria, bilaga till regeringskanslibeslut, den 3 juli 2026. Styrker uppgifterna om uppdraget: högst tre skattesatser, att folkhälsa kan beaktas, att Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket ska höras, redovisning senast den 22 december 2026, den enhetliga matmomsen från den 1 januari 1996 samt den tillfälliga sänkningen till 6 procent till och med den 31 december 2027.
Springmann M, et al. A reform of value-added taxes on foods can have health, environmental and economic benefits in Europe. Nature Food. 2025.
Styrker uppgifterna om omkring 170 000 färre dödsfall per år (minus 3 procent), fördelningen 54 procent kranskärlssjukdom, 28 procent cancer, 15 procent stroke och 2 procent typ 2-diabetes, att 74 procent av hälsovinsten kom från ökat intag av grönsaker (51 procent) och frukt (23 procent) följt av lägre intag av rött kött (15 procent) och lägre förekomst av fetma (10 procent), matkostnader minus 0,3 procent, momsintäkter plus en tredjedel (34 procent, 45 miljarder dollar) samt 26 miljarder dollar i minskade sjukvårdskostnader.
Ejelöv E, et al. Public and political acceptability of a food tax shift. An experiment with policy framing and revenue use. Food Policy. 2025. Styrker uppgiften att 76,3 procent av svenskarna stöder en momssänkning på frukt och grönsaker.
Xu X, et al. Associations of adherence to the EAT-Lancet and plant-based diets with mortality and life expectancy: two nationwide cohort studies. GeroScience. 2026. Styrker uppgiften om en beräknad livslängd på upp till 4,3 år.
Kommentarer