Ny PNAS-studie: Kycklingindustrin göder campylobacter, en resistent tarmbakterie som nu kopplas till spridd tarmcancer
- för 1 dag sedan
- 3 min läsning
Studie: Accelerating Campylobacter zoonosis in the Anthropocene
Tidskrift: Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS)
Datum: den 27 juli 2026
Försteförfattare: Oakem J. Kyne, doktorand vid Ineos Oxford Institute for Antimicrobial Research, University of Oxford, Storbritannien. Seniorförfattare är professor Samuel K. Sheppard.
Forskare vid Oxford har läst av arvsmassan hos 2 747 bakterier från kycklingar och vilda fåglar. Den industriella uppfödningen både formar om bakterien Campylobacter jejuni och hjälper den att sprida sig, den bakterie som orsakar mest magsjuka i världen.
Efter år 1900 har den hoppat från höns till vilda fåglar ungefär hundra gånger oftare än före hönsen blev tamdjur. Och det angår oss alla, eftersom de varianter som trivs hos kyckling oftare bär på gener för antibiotikaresistens.
Så genomfördes studien
Forskarna jämförde arvsmassan hos 2 747 bakterier med prover från 1979 till 2024. Utifrån det räknade de ut hur bakterien har rört sig mellan olika djur bakåt i tiden. En reservation är viktig. Hoppen är beräknade utifrån arvsmassan, inte utifrån när de skedde. Mönstret är rekonstruerat, inte uppmätt.
Resultaten
Från 1960 växte de kycklinganpassade varianterna kraftigt, samtidigt som världens kycklinguppfödning ökade. Antalet kycklingar i världen är sju gånger så stort som på 1960-talet och ligger i dag på svindlande 31 miljarder djur, ungefär 70 procent av all fågelvikt på jorden.
En datormodell illustrerar en möjlig förklaring. Stora och tätt packade besättningar kan fungera som svampar som suger åt sig smitta. De tar upp mängder av bakterievarianter, förstärker dem och driver upp både förekomsten och dubbelinfektioner. Blir en besättning stor nog kan varianter från vilda fåglar klara sig på egen hand bland hönsen, trots att de är dåligt anpassade. De kycklinganpassade varianterna bar dessutom oftare på gener för antibiotikaresistens, samt gener kopplade till stresstålighet, metallhantering och rörlighet.
Redan i dag är sjukdomsbördan stor. Gastroenterit, alltså en inflammation i mage och tarm, orsakas oftast av virus, bakterier eller parasiter och kan ge diarré, kräkningar och magont. I Storbritannien står campylobacter för mer än 3,5 gånger så många fall varje år som alla andra övervakade livsmedelsbakterier tillsammans. Enligt WHO håller besvären oftast i sig tre till sex dagar, med diarré, ofta blodig, samt magont, feber, huvudvärk och illamående. I sällsynta fall kan infektionen följas av ledinflammationen reaktiv artrit eller nervsjukdomen Guillain-Barrés syndrom.
Bakterien som kopplats till spridd tarmcancer
En annan studie i Cell Host & Microbe från december 2024 riktade blicken rakt in i tumörerna. Där hittade forskarna påfallande mycket campylobacter i de ursprungliga tumörerna hos patienter vars cancer senare spred sig. Bakteriens gift, cytolethal distending toxin, verkar via en känd signalväg i cellerna. Delar av mönstret syntes i mänsklig tarmvävnad och i små tumörer som odlats fram i labb från patienternas egen vävnad.
Men här gäller det att gå försiktigt fram. Studien visar inte att kyckling orsakar tarmcancer. Den visar inte heller att en vanlig infektion kan få en cancer att sprida sig hos människor. Fyndet i tumörerna är ett samband, inte ett bevis. Varifrån bakterierna kom undersökte studien aldrig, så någon koppling till maten går inte att dra.
Styrkor och begränsningar
Styrkan i PNAS-studien är det stora genommaterialet, med prover från 1979 till 2024, i kombination med datormodellen. Svagheten är att bakteriers släktträd är svåra att tidsbestämma när arvsmassan byts flitigt mellan varianterna, något som forskarna själva påpekar. Modellen är en förenklad bild, inte en spådom. Och fyndet hos cancerpatienterna är ett samband, inte ett bevis.
Vad detta betyder i vården
Campylobacter hör till de vanligaste orsakerna till akut magsjuka hos patienter som söker vård. Kycklingkött är en av de vanligaste smittkällorna. Att byta ut kycklingen mot baljväxter, grönsaker, frukt och fullkorn stänger just den dörren. Men det stänger inte alla, för campylobacter sprids också via annan mat, vatten, djurkontakt och råvaror som smittar varandra i köket.
Källor
Kyne OJ, Penman BS, Kelly DJ, Sheppard SK. Accelerating Campylobacter zoonosis in the Anthropocene. Proc Natl Acad Sci U S A. 2026;123(32).
He Z, Yu J, Gong J, et al. Campylobacter jejuni-derived cytolethal distending toxin promotes colorectal cancer metastasis. Cell Host Microbe. 2024;32(12):2080-2091.e6.
University of Oxford. Study finds that industrial chicken farms are accelerating the spread of a major foodborne disease. Pressmeddelande den 24 juli 2026.
World Health Organization. Campylobacter. Faktablad om symtom, förlopp och komplikationer.
Kommentarer