Lancet-studie: Skatter på kött och subventioner på grönsaker effektivare än information för hälsosam kost

Skatter och subventioner behövs för planetär hälsa, visar ny Lancet-studie.

En ny global studie visar att prisstyrning genom skatter och subventioner är betydligt mer effektiv än enbart information och nudging för att förändra matvanor mot hälsosammare kost. Forskarna fann att när man kombinerar skatter på utsläppsintensiva animalier med subventioner på frukt, grönsaker, baljväxter och nötter blir den hälsosamma kosten 4,4 % billigare samtidigt som utsläppen minskar med 4 gigaton CO2-ekvivalenter från jordbruket. Eftersom utsläppsskatter var mindre effektiva för fläskkött föreslår forskarna att kompletterande hälsoskatter på rött kött skulle kunna minska konsumtionen ytterligare, vilket enligt EAT-Lancet-rapporten skulle kunna förebygga fler fall av hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och vissa cancerformer.

Studien "Exploring environmental and distributional impacts of different transition pathways for healthier and sustainable diets: an economic modelling study", ledd av forskaren Marijke Kuiper från Wageningen University & Research i Nederländerna, publicerades den 3 november 2025 i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Planetary Health.

EAT-Lancet-dieten som hälsomål

EAT-Lancet-rapporten från 2019 visade att en omställning till mer växtbaserad kost kan ge stora hälsovinster genom minskad förekomst av hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och vissa cancerformer. Rekommendationerna innebär maximalt 14 gram rött kött per dag, 500 gram frukt och grönsaker, 75 gram baljväxter och nötter samt begränsade mängder mejeriprodukter.

Denna studie modellerar konkreta politiska åtgärder och analyserar vad som händer med ekonomin, miljön och fördelningen när olika strategier tillämpas.

Tre typer av hälsofrämjande åtgärder

Forskarna använde MAGNET, en avancerad global ekonomisk modell, för att simulera vad som händer mellan 2025 och 2050. De skapade ett paket med tre åtgärder:

1. Nudging och information: Kampanjer för att få konsumenter att frivilligt välja hälsosammare mat.

2. Justera befintlig skattepolitik: Ta bort skatter på hälsosam mat och subventioner på ohälsosam mat.

3. Nya prisstyrande åtgärder: Skatter på utsläppsintensiva livsmedel med intäkter som subventionerar produktion av hälsosam mat.

   
   

Prisstyrning effektivare än information

Trots att konsumtionen förbättrades för de flesta livsmedelsgrupper nåddes inte EAT-Lancet-målen fullt ut. Konsumtionen av rött kött blev tre gånger högre än rekommenderat, frukt och grönsaker nådde bara 80 % av målet och baljväxter och nötter 50 %. Men jämfört med att inte göra något minskade överkonsumtionen och underkonsumtionen avsevärt.

I låginkomstländer hade skatter och subventioner störst effekt. I rikare regioner bidrog nudging/information mer än subventioner, men utsläppsskatter var särskilt effektiva för nötkött och lamm.

Utsläppsskatter på växthusgaser var särskilt effektiva för att minska konsumtion av nötkött och lamm, men mindre effektiva för fläskkött. Forskarna föreslår därför att hälsoskatter på rött kött baserade på dokumenterade hälsoskador skulle kunna införas som komplement. Detta skulle effektivare minska konsumtionen av allt rött kött, vilket enligt EAT-Lancet-rapporten skulle kunna förebygga fler fall av hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och vissa cancerformer.

Subventioner gör hälsosam kost billigare

I scenariot där EAT-Lancet-dieten antas utan prisstyrning (EED) ökade kostnaden med 26,1 % medan inkomsterna bara ökade 0,2 %.

Med policypaketet som inkluderade subventioner minskade kostnaden för EAT-Lancet-dieten med 4,4 % medan hushållsinkomsterna minskade med 2,0 %. Subventionerna sänkte alltså kostnaderna för hälsosam mat mer än skatterna minskade inkomsterna.

Studien visar att EAT-Lancet-dieten enligt tidigare forskning förebygger hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och cancer, men att det spelar ingen roll för folkhälsan om människor inte har råd att äta så. Prisstyrning genom skatter och subventioner är därför inte bara effektivare för att ändra beteende, utan också nödvändig för att göra den hälsosamma kosten överkomlig.

Kompletterande åtgärder behövs

För att fullt ut nå EAT-Lancet-dietens hälsomål krävs mycket mer produktion av frukt, grönsaker, baljväxter och nötter. Forskarna föreslår att policypaketet behöver kompletteras med produktivitetsökningar, minskat matsvinn och ökad handel.

En viktig upptäckt är att enbart klimatåtgärder inte är tillräckliga för att nå folkhälsomålen. Från ett hälsoperspektiv är allt rött kött problematiskt för hjärt-kärlhälsan, inte bara det mest utsläppsintensiva. Detta understryker behovet av att komplettera klimatskatter med hälsoskatter på rött kött.

Om studien

Dr. Marijke Kuiper är forskare vid Wageningen Social & Economic Research vid Wageningen University & Research i Nederländerna. Hon arbetar med ekonomisk modellering av livsmedelssystem och deras hälso- och miljöeffekter. Studien finansierades av bland annat Atkinson Center for Sustainability vid Cornell University, CGIAR:s forskningsinitiativ om hållbara hälsosamma dieter, och EU:s Horizon Europe-program.

Slutsats

Studiens viktigaste budskap för folkhälsan är att skatter på ohälsosamma animalier kombinerat med subventioner på hälsosam växtbaserad mat är mer effektivt än information och kampanjer. Prisstyrning gör dessutom den hälsosamma kosten billigare istället för dyrare, vilket är avgörande för att nå alla samhällsgrupper.

För att maximera hälsovinsterna föreslår forskarna att klimatskatter på utsläpp kompletteras med hälsoskatter på rött kött baserade på dokumenterade hälsoskador. Men även med omfattande prisstyrning når vi inte hela vägen till EAT-Lancet-dietens hälsomål. Kreativa lösningar och ihållande politisk vilja krävs för att fundamentalt förändra vårt livsmedelssystem på ett sätt som främjar folkhälsan, är klimatsmart och rättvist för alla.

Källa

Exploring environmental and distributional impacts of different transition pathways for healthier and sustainable diets: an economic modelling study

https://www.thelancet.com/journals/lanplh/article/PIIS2542-5196(25)00205-0/fulltext