De kroniska sjukdomar som dominerar i vår del av världen har ett mycket starkt samband med vad vi äter. Expertpaneler som fokuserar på dessa sjukdomar som cancer, diabetes typ 2, övervikt, högt blodtryck och hjärtsjukdomar rekommenderar oss med gemensam röst att äta mer från växtriket, mindre från djurriket och mindre processad mat.
Frånsett övervikt är ju dessa sjukdomar något som hör ålderdomen till. Varför ska vi när vi är unga bry oss om vad vi äter? Har vi inga problem med vikten kan vi ju i många år äta kött, feta mejeriprodukter, socker och vitt mjöl i stora mängder utan att någon märkbar sjukdom utbryter. Dessutom är det ju visat att en mycket hälsosam helt växtbaserad kost kan få framförallt hjärtkärlsjukdom och diabetes typ 2 att gå tillbaka. Detta är visat med stor tydlighet i publicerade studier av bland andra forskarna Esselstyn (se här), Ornish (se här) och Pritikin (se här och här) . Kan jag inte unna mig att centrera kosten kring osunda livsmedel när jag är ung, när jag ändå kan få sjukdomarna att gå tillbaka om jag drabbas när jag blir äldre?
Faktum är att vi blir lite sjukare direkt efter en enstaka ohälsosam måltid, även om vi inte känner av det. Forskare har visat att om du äter en måltid centrerad kring feta animalier så stelnar dina blodkärl och blir mer inflammerade och våra blodfetter och andra ogynnsamma markörer stiger inom bara en timme (se här och här). Stelare och mer inflammerade kärl minskar blodflödet i kroppen vilket försämrar hela kroppens funktion och tillsammans med högre blodfetter ökar det risken för framtida kärlsjuka.
Bogalusa Heart Trial var en studie som pågick i amerikanska södern under 80-talet där man undersökte hjärthälsan i befolkningen. Resultaten visade mycket stor förekomst av hjärtkärlsjukdom som följd av framförallt ett ohälsosamt ätande. Som en del i arbetet fick forskarna tillstånd att publicera obduktionsresultat från barn och ungdomar som avlidit, vanligtvis av olyckor. Man kunde då se förfettade kärl som tidiga tecken på kärlsjuka i så låga åldrar som 10 år (se här). Under både Koreakriget och Vietnamkriget utfördes obduktioner på amerikanska soldater som dödats i fält. Trots att de flesta var i 20-årsåldern fann man förbluffande nog att nästan 80% hade en utvecklad hjärtkärlsjukdom. Dessutom fann man uttalade förträngningar (>50% av kärldiametern) hos 20% av de obducerade (se här). Det är därför inte fel att påstå att om vi bara är äldre än 10 år och har ett för västvärlden genomsnittligt kostintag, så handlar inte ett hälsosamt ätande om att förebygga hjärtkärlsjukdom. Det handlar om att få den hjärtkärlsjukdom vi redan utvecklat att gå tillbaka.
Diabetes typ 2 drabbar idag allt yngre individer till följd av att vårt matintag försämras. I USA drabbas till och med barn. Förstadiet till diabetes typ 2 kallas insulinresistens. Det innebär att våra celler kräver mer insulin för att transportera blodsocker in i våra celler. Insulinresistens ökar markant när vi äter mer mättat fett (se här och här). Snabba, processade kolhydrader som vitt mjöl och socker driver sedan upp blodsockret, både hos unga och gamla.
Utöver regelrätt sjukdom är det ju också förstås så att vår livskvalitet ökar när vi äter hälsosammare oavsett vår ålder. Vi blir piggare, får mer ork och bättre immunförsvar (se här). Studier har också visat att hälsosamt ätande förbättrar vår kroppslukt (se här), minskar risk för akne (se här och här) och ger vårt ansikte en hälsosammare färg som uppfattas mer attraktiv (se här och här). Då ytlighet tyvärr är relativt utbredd idag utesluter jag inte att denna information kan inspirera till ändrad kost, men jag hoppas andra argument är mer avgörande för de flesta.
Personligen har jag valt att helt avstå animaliska produkter sedan mer än ett årtionde och inte bara av hälsoskäl. Vinsterna med ett sådant kostskifte är många och väl underbyggda. Utöver vår hälsa vinner även djuren, vår miljö och den globala matförsörjningen. Det är av stor vikt att informationen om dessa vinster når så många som möjligt så snabbt som möjligt. Vi som går före i det gröna kostskifte som pågår vinner mycket i vår argumentation genom att vara bra förebilder ur hälsosynpunkt. Genom att centrera vårt kostintag kring hela vegetabilier och inte slarva med obligatoriska tillskott kan vi visa att en vegansk kost inte bara är tillräcklig. Den stärker vår hälsa och ökar vår livskvalitet.
Livsmedelsverkets stora undersökning Riksmaten (se här) har nyligen visat en nedslående bild av ungas ätande idag. Bara en av tio äter enligt Livsmedelsverkets modesta rekommendation om 500 gram frukt och grönt per dag. Konsumtionen av kött och socker ligger också för högt. Om inget görs åt detta kommer sjuktalen öka på ett sätt som inget sjukvårdssystem kan hantera. Djurens lidande i våra djurfabriker kommer fortsätta och förvärras. Våra ekosystem och matförsörjning kommer kollapsa. Denna katastrof är långt ifrån oundviklig. Det är inte svårare än att vi vid nästa måltid väljer ett så grönt alternativ som möjligt, att vi äter så varierat som möjligt från växtriket.
Denna text har fokuserat på hälsovinster för unga och om du tillhör den kategorin hoppas jag du inspirerats till sundare matval. Glöm inte att omsätta inspirationen till praktisk handling och låt din inspiration flöda till din omgivning, både till gamla och unga!
David Stenholtz Bitr överläkare onkologi Ordförande Läkare för framtiden
Denna artikel är tidigare publicerad i tidningen VEGO, klicka här för prenumeration.