I februari förra året skrev jag och Djurens Rätts dåvarande ordförande Camilla Björkbom en debattartikel och sedermera en slutreplik i Aftonbladet om mjölk. Upprinnelsen var dokumentärfilmen ”Det vita guldet” (The Milk System) som visades på SVT under våren. I dokumentären belyses negativa aspekter av mjölkproduktion, både för miljö och djur, samt för människor när mjölkprodukter konsumeras. I ljuset av dessa negativa effekter är det minst sagt besynnerligt att mjölkindustrin själva i sin marknadsföring utmålar sig själva som främjare av hälsa, djur och natur. Att denna industri vidare främjas av miljarder i skattemedel är inte annat än bisarrt. Diskussionen fortsatte i TV4 Nyhetsmorgon där undertecknad klargjorde de negativa hälsoeffekterna av mjölkprodukter tillsammans med Livsmedelsverket. Representanter från mjölkindustrin var inbjudna för att föra sin talan med de vägrade infinna sig. Informationen i ovan inslag plockades även upp av satirprogrammet Svenska nyheter som gjorde ett mycket underhållande inslag om mjölkens skadeverkningar.
I debattartiklarna liksom i TV4 lyftes hälsorisken med konsumtion av mättat fett från mejeriprodukter och vikten av att byta från feta till lätta mejeriprodukter eller vegetabiliska alternativ. Det är ju känt att mjölkprodukter har satts i samband med sjukdom på fler sätt. Även lätta mjölkprodukter har ibland lyfts som problematiska ur hälsosynpunkt. Varför lyftes inte detta?
Anledningen är för det första att sambandet mellan feta mejeriprodukter, mättat fett och hjärtkärlsjukdom är det som har starkast evidens (vetenskapligt bevisvärde). Eftersom utrymmet i en debattartikel, liksom i ett TV-framträdande, är ytterst begränsat är det därför mest givande att lägga fokus där stort sett ingen kan säga emot. För det andra är det så att endast kopplingen mättat fett och hjärtkärlsjukdom har så hög evidensgrad (övertygande evidens) att det kan ligga till grund för rekommendationer från statliga verk och politiska beslut. Om målet med våra debattinlägg är att påverka politiska beslut är det därför inte givande att lyfta sjukdomssamband som är för svagt underbyggda för att vägas in.
Övriga hälsoproblem som kan relateras till mjölkprodukter är så klart ändå värda att lyftas så jag tänkte lista några här med en grov uppskattning av deras evidensgrad. Snäppet lägre än övertygande evidens benämns sannolik evidens. Kraven för att uppnå detta är fortfarande mycket höga och det är inte så mycket som skiljer kraven för övertygande evidens. I ”Det vita guldet” nämner Walter Willet, professor vid Harvarduniversitetet, sambandet med prostatacancer som sannolikt. Själv instämmer jag i detta och sambanden gäller både lätta och feta mejeriprodukter. Världscancerfonden instämde också fram till 2014 då de i en uppdatering nedgraderade evidensen till antydd (suggestive evidence). Samma sak skedde med flera livsmedel och det berodde på att nyare studier har svårare att påvisa samband med kost på grund av de studerar befolkningar som i olika grad screenats för prostatacancer. Vid screening hittar man många mindre allvarliga tumörer som inte nödvändigtvis har samband med livsstil.
Om man nöjer sig med antydd evidens finns det ganska många hälsoproblem vi kan belasta mjölkprodukter med. Äggstockscancer, öroninfektioner hos barn, diabetes typ 1 är några exempel. Vi vet att när vi dricker komjölk så stiger östrogennivåerna ganska rejält och hos män sjunker testosteronnivåer. Detta borde öka risk för bröstcancer hos kvinnor men befolkningsstudier har inte kunnat bekräfta detta samband (vilket påstås i filmen What the Health). IGF-1 är en tillväxtfaktor som finns i mjölk och höga nivåer i blodet innebär förhöjd risk för flera cancerformer. Dricker man mjölk stiger IGF-1 i blodet. Dock är detta inget bevis i sig och befolkningsstudier ger endast napp för prostatacancer. I boken Kinastudien skriver Colin Campbell om sina experiment med mjölkproteinet kasein. Hos råttor kunde de stort sett slå av och på cancer genom att ge råttorna mycket eller lite kasein i fodret. Detta är inget slutgiltigt bevis för att just kaseinet i mjölk ökar risk för sjukdom hos människor men det är så klart intressanta resultat som det inte är orimligt att ta i beaktande.
Vi vädjade i våra debattartiklar till regeringen att satsa på växtbaserad matproduktion i stället för mjölk. Är Livsmedelsverkets budskap att byta feta till lätta mejeriprodukter eller vegetabiliska alternativ ett tandlöst budskap i denna vädjan? Jag anser inte det och det beror på att 95 kaloriprocent av vår konsumtion av mejeriprodukter är feta. Att ersätta denna kalorimängd med lätta mejeriprodukter är inte möjligt. Utöver hälsoaspekter måste vi ju också väga in att miljön skadas och djuren lider av all mjölkproduktion. Med övertygande evidens kan vi alltså konstatera det absurda i att miljarder av våra skattepengar idag går till att subventionera mjölkproduktion. Det måste bli ett slut på detta och resurser måste föras över till att främja vegetabilisk produktion. Det kommer att gynna både vår hälsa, djur och miljö.
David Stenholtz Ordförande Läkare för framtiden
Denna artikel är med smärre ändringar tidigare publicerad i tidningen VEGO. För att prenumerera klicka här.