Kosttillskott är intressant att studera eftersom det säljs i stora mängder till väldigt många men som väldigt få behöver, dessutom för dyra pengar. Hur kan det komma sig att så många vill lägga pengar på någonting som faktiskt kan förstöra hälsan? Naturligtvis så påstås kosttillskotten förbättra hälsan, men utan att hårda bevis presenteras. Därför är det intressant att undersöka argumentationstekniken för försäljningen av kosttillskott.
De flesta människor kan få i sig det kosttillskotten innehåller via maten utan problem, vilket framhålls på Livsmedelsverket hemsida: ”att äta kosttillskott är inte alltid nyttigt. Tvärtom kan det vara onödigt eller farligt.” (1). Detta understryks även i de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR): ”För friska individer som äter en varierad kost som tillgodoser energibehovet har man generellt inte påvisat samband mellan långvarigt intag av näringsämnen från kosttillskott och minskad risk för kroniska sjukdomar eller andra positiva hälsoeffekter. Däremot finns det belägg som pekar på att ett förhöjt intag av vissa kosttillskott, främst vitaminer med antioxidativa egenskaper, till och med kan öka risken för vissa negativa hälsoeffekter, inklusive död. Det finns därför ingen vetenskaplig grund för att använda kosttillskott som enda åtgärd för att korrigera en obalanserad kost.” (2).
År 2017 såldes i Sverige kosttillskott för totalt 7 666 miljoner kronor (3). Med dessa omsättningssiffror kan det vara intressant att studera vilken effekt de produkter som säljs har och hur de marknadsförs. Artikeln avser att söka svar på påståenden som många författare om kosttillskott skriver. Exempelvis: “Most supplements do not prevent chronic disease or death, their use is not justified, and they should be avoided” (4) och: “What is my view of this field of nutrient supplementation and other pharmacological approaches? It’s mostly an opportunity to make wealth for the few at the expense of health for the many” (5). Denna artikel koncentrerar sig främst på kosttillskotten Medox (6) och VitaePro (7), eftersom de marknadsförs relativt intensivt just nu.
Behöver vi kosttillskott?
Livsmedelsverket skriver på följande sätt om vårt behov av kosttillskott. ”Det finns också personer som av olika anledningar inte äter av alla typer av livsmedel och därför kan behöva kosttillskott. Men de flesta som äter kosttillskott gör det i onödan… Det finns i dag ett stort antal undersökningar som visar att de som äter mycket frukt och grönsaker löper mindre risk att drabbas av olika sjukdomar, främst hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer. Det skulle kunna bero på att frukt och grönsaker innehåller antioxidativa ämnen. Antioxidativa ämnen skyddar cellerna i kroppen mot skadliga så kallade fria radikaler. Däremot visar flera stora undersökningar att risken för sjukdomar inte minskar när man äter kosttillskott. Man får alltså inte samma effekt när man tar höga doser av kosttillskott med vitaminer och mineraler som innehåller antioxidativa ämnen som när man äter mycket frukt och grönt. Därför kan man inte kompensera en dålig kost med kosttillskott… Men det finns också kosttillskott som av olika anledningar kan vara skadliga. Det är därför viktigt att komma ihåg att de allra flesta inte har något behov av att äta kosttillskott.” (8). En stor skillnad mellan att äta välbalanserad mat och kosttillskott är att mat innehåller tusentals ämnen och att det är svårt att få i sig för mycket av något ämne om man slutar äta när man blir mätt, medan det är lätt att få sig för mycket av något ämne när man äter kosttillskott. T.ex. så har man upptäckt cirka 100 000 fytokemikalier (så kallade sekundära näringsämnen) i frukt, bär och grönsaker (9) medan man genom kosttillskott ofta får i sig en eller några få fytokemikalier. Detta kan förklara skillnaden i positiva effekter av antioxidanter från mat, men skadliga från kosttillskott (10).
Det finns en stor mängd kosttillskott ute på marknaden, speciellt i multitamintabletter, varav många ingredienser är ämnen vi inte har något problem att få i oss via maten. T.ex. vitamin B6, där Livsmedelsverket skriver: ”Brist som beror på att man fått i sig för lite genom maten är mycket ovanligt, eftersom vitaminet finns i nästan allt vi äter” (11).
Det finns nackdelar och faror med att ta kosttillskott (10). I en av de största studierna som utförts på kosttillskott så fick de som fick kosttillskott (betakaroten och E-vitamin) cancer i betydligt högre utsträckning än personerna i kontrollgruppen (12). I en svensk studie fick kvinnor som tog multivitamintillskott bröstcancer i högre utsträckning än de som inte tog dessa kosttillskott (13). Det tyder alltså på att kosttillskott med antioxidanter kan öka risken för cancer snarare än att skydda mot cancer, till skillnad från antioxidanter från mat som skyddar mot cancer. Martin Bergö, professor i molekylär medicin vid Karolinska Institutet har visat att fria radikaler hämmar tumörceller och antioxidanter gör att den hämningen släpper så att tumörceller kan växa (14). Att ta kosttillskott med antioxidanter kan alltså öka risken för cancerspridning, både hos den som redan har sjukdomen, men även hos den som har en oupptäckt cancer i kroppen (15, 16). Även när det gäller att ta antioxidanter i pillerform för anpassning till träning och prestationsförmåga är resultaten tveksamma och spretiga (10). I värsta fall kan kosttillskott vara direkt negativa för anpassning till träning och prestationsförmåga.
Slutsatsen är att det är mycket få individer som behöver kosttillskott och att kosttillskott kan leda till sjukdom och död (8, 10). Barn under 2 år rekommenderas ta tillskott av vitamin D samt personer som av olika anledningar undviker att äta livsmedel där vitamin D finns. Eftersom vitamin D kan bildas vid solbestrålning av huden så gäller rekommendationen den mörka delen av året, för de allra flesta från ungefär höstdagjämning till vårdagjämning. Solljus i 5–15 minuter mellan kl. 10 och 15 under sommarhalvåret täcker dagsbehovet av vitamin D (17). Veganer rekommenderas äta vitamin B12. Kosttillskott bör generellt sett tas efter rekommendation av läkare som kan precisera varför det skulle finnas ett behov.
Det är två vitaminer som diskuteras ofta när det gäller brist och behov av kosttillskott, speciellt när det gäller en helt växtbaserad kost. Det är vitaminerna D och B12, som därför mer ingående diskuteras nedan.
Vitamin D
Vi kan få i oss vitamin D på två sätt: dels bildas D-vitamin i huden när vi är ute i solen. dels via maten. D-vitamin i maten finns i fet fisk, till exempel innehåller lax, sill och makrill mycket D-vitamin. Ägg, kött och svamp innehåller också D-vitamin. Svamp innehåller mer vitamin D om de UV-bestrålas, antingen via solen eller artificiellt (18). Mjölkprodukter, växtdrycker, margarin och matfettsblandningar är också viktiga källor, om de är berikade med D-vitamin. I Sverige är det obligatorisk att berika viss mjölk, fil, yoghurt och motsvarande vegetabiliska och laktosfria alternativ samt vissa matfetter med D-vitamin. Via solen kan vi inte få i sig för mycket vitamin D och det är mycket svårt via maten, men via kosttillskott är det fullt möjligt och enkelt. Stora mängder D-vitamin är giftigt och kan leda till att man får för höga nivåer av kalcium i blodet, kalciuminlagring i njurarna och njursvikt.
Håkan Melhus och Karl Michaëlsson skriver i en artikel i Läkartidningen om vitamin D med titeln: ”Tillskott av D-vitamin kan göra mer skada än nytta” (19). ”I detta nummer av Läkartidningen publiceras en beskrivning av ett fall, där en person köpt D-vitamin över nätet och i största välvilja administrerat 50 000 IE (1 250 μg)/dag till sin demenssjuke far, vilket resulterade i långvarig och svårbehandlad hyperkalcemi. Informationen om att detta skulle hjälpa inhämtades från en bok av en författare som på nätet marknadsför försäljning av D-vitaminpreparat [3].” I artikeln tas aspekten upp med risker med att inta alltför stora doser av vitamin D och att behovet ofta drivs av försäljarna av kosttillskott. Författarna har gått igenom litteraturen och sammanfattar den på följande sätt. ”En mycket omfattande genomgång (en metaanalys av alla metaanalyser) av effekter av D-vitamin publicerades förra året. Slutsatsen var att det saknas övertygande evidens för att D-vitamin har effekt på något av de 137 utfallsmått som studerats i randomiserade kontrollerade studier, med eventuellt fyra undantag (karies, födelsevikt hos barnet och högre S-25[OH]D hos modern samt sänkt nivå parathormon [PTH] bland njursjuka med dialysbehov) [15]. Inte heller andra senare rigoröst genomförda metaanalyser baserade på randomiserade studier har noterat någon tydlig effekt av D-vitamin på uppkomst av cancer [16], hjärt–kärlsjukdomar [16], mortalitet [16], frakturer [16], eller fallbenägenhet [17]. Det har också länge hävdats att supplementering med D-vitamin ökar bentätheten, men i den senaste metaanalysen noterades ingen säker effekt, inte ens när serumnivåerna av 25(OH)D var lägre än 50 nmol/l [18].” Författarna avslutar sin artikel på följande sätt: ”När osäkerhet föreligger brukar den gängse medicinska grundregeln vara försiktighetsprincipen. Det skulle vara ett mycket ovanligt biologiskt fenomen om majoriteten av befolkningen skulle visa sig behöva tillskott av höga doser av ett prohormon.” Det har även gjorts senare studier som inte förändrar författarnas slutsatser (10).
Vitamin D bör i Sverige tas på vinterhalvåret av personer som av olika anledning undviker livsmedel som innehåller vitamin D. Har man inte en dokumenterad brist så kan man inte belägga att kosttillskott av vitamin D skulle ge en fördel. Det är tvärtom, en överdosering är farlig (20).
Vitamin B12
Vitamin B12 finns naturligt i bakterier, men också i djur (21). Djuren får i sig vitaminet genom att äta mat som är täckt av bakterier eller bakterier som redan finns i deras tarm (22). Människor kan få i sig vitamin B12 på samma sätt som djuren, men människors mat är ofta rengjorda på så sätt att de vitamin B12-producerande bakterierna inte finns i nämnvärd mängd på vår mat. Vitamin B12 produceras i tunntarmen hos en del människor, men det är oklart om det produceras och absorberas i tillräckliga mängder för våra behov (23). För att en växtbaserad kost ska vara en hälsofördel så krävs det att man ser till att man har en säker källa för vitamin B12. Man har funnit vitamin B12 i en del vegetabiliska produkter, såsom i den fermenterade sojabaserade produkten tempe, teblad, olika typer av alger och olika typer av svampar, t.ex. kantareller (24). Förmodligen äter de flesta människor för lite och för sällan av ovanstående produkter för att de ska kunna vara en tillräcklig källa för att vi ska få i oss tillräckliga mängder av vitamin B12. Det finns nu en hel del livsmedel som är berikade med vitamin B12, såsom sojadryck, havredryck och andra mjölkersättningsprodukter. Det är möjligt att få i sig tillräckligt med vitamin B12 via berikade vegetabiliska produkter, men detta förutsätter att man konsumerar relativt stora mängder av dessa produkter och håller koll på hur mycket man äter av dessa i relation till deras vitamin B12-innehåll. Det säkraste sättet att få i sig vitamin B12 för en person som inte äter tillräckliga mängder av ovanstående produkter är att ta kosttillskott. Har man sådana kostvanor att man känner sig osäker om man får i sig tillräckligt med vitamin B12 kan man gå till ett privat labb och analysera sina nivåer. Om man misstänker att man har symtom på brist ska man gå till sin vårdcentral.
Medox
MEDOX är ett kosttillskott som innehåller antocyaniner (6). Så här står det på Medox hemsida: ”MEDOX är ett unikt kosttillskott utvecklat i Norge och producerat från naturens eget skafferi med svenska blåbär och svarta vinbär, som innehåller antocyaniner”. Antocyaniner finns i de flesta växter och förekommer i både blad, blommor, rötter och frukter (25). De finns i grönsaker, frukter, bär och svamp, t.ex. i aubergine, blåbär, jordgubbar, blodapelsin, vinbär, körsbär, hallon och vindruvor. Antocyaniner är en grupp ämnen som förekommer i flera olika former och de flesta växter har en blandning av olika antocyaniner i sig. Även om det har gjorts studier där man undersökt de olika ämnenas effekt så antas de än så länge ha ungefär samma effekt. De antocyaniner som finns i Medox är alltså inte unika utan finns rikligt i växtvärlden. Äter man frukt, grönsaker, bär och svamp så får man i sig rikligt med antocyaniner, vilket gör Medox överflödigt, speciellt eftersom vi rekommenderas äta 500 gram frukt och grönt per dag (25). Så istället för att äta Medox kan man lika gärna äta mat från i stort sett hela växtriket. Rent teoretiskt sett så kan man lika gärna äta livsmedelstillsatsen E163, som är antocayniner. Fördelen med E163 jämfört med Medox är att E163 är betydligt billigare. Äter man antocyaniner i form av kosttillskottet Medox så blir det cirka 500 gånger dyrare jämfört med om man äter antocyaniner i form av livsmedelstillsatsen E163.
När det gäller hälsopåståenden om Medox, och även andra kosttillskott, så är det vanligt att man lindar in effekten genom att inte säga att kosttillskottet har den specifika effekten, utan att kosttillskottet innehåller någonting som är bra för den specifika effekten. Man har alltså inte testat kosttillskottet på den specifika effekten. T.ex. när det gäller Medox så skriver man:
”5 goda anledningar till att ta Medox regelbundet. Vill du komplettera din kost med blåbär och svarta vinbär? Antioxidanter är viktiga för en rad funktioner i kroppen och fungerar som ett skydd mot oxidativ stress.
Synen och ögonhälsan
Immunsystemet
Perifer blodcirkulation och blodkärlens normala funktion
Kolesterolbalansen
Musklerna”
Om vi t.ex. tittar på ”synen och ögonhälsan” så är det inte utfört någon studie enligt hemsidan. Ändå vill man påskina att kosttillskottet är bra för ”synen och ögonhälsan”. Detta är relativt vanligt sätt att marknadsföra kosttillskott.
VitaePro
VitaePro är ett kosttillskott som innehåller Boswellia serrata, astaxanthin, zeaxanthin, lutein, selen, vitamin B12, C, D och E samt omega 3-fettsyror (7). En fara med VitaePro är att det är ett multikomponentpreparat, vilka kan ge ökad sjuklighet och dödlighet (10, 12–16). På VitaeLabs hemsida, som är leverantör av Sveriges mest sålda kosttillskott Vitaepro, kan man läsa om den forskning företaget refererar till när det gäller VitaePro (26–51). Det finns inga studier på hälsoeffekter av Vitaepro. Många referenser är studier på mat och inte på kosttillskott. Det finns inget i referenslistan om att Vitaepro är testat på vare sig idrottare eller någon annan grupp av människor (26–51). De referenser som säger att kosttillskott är farliga är inte medtagna. I reklamen för Vitaepro står det ”Kosttillskottet som är kvalitetssäkrat för idrottare”. Men det står inte hur det är kvalitetssäkrat. Det står bara hur pillren är gjorda, såsom: ”…varje ny produktsats som tillverkas testas mot förbjudna ämnen inom idrott och godkänns innan den får börja säljas till kunden” (52). Det finns ingen information i reklamen om att kosttillskottet har någon påvisad effekt på människor avseende hälsa eller prestation.
Jag har via mejl ställt frågor till VitaeLab om vetenskapliga studier och om de har möjlighet att skicka en lista med vetenskapliga artiklar om VitaePro. Jag fick följande svar: ”Hej och tack för ditt mail! Kvalitet är väldigt viktigt för oss på VitaeLab och vi arbetar kontinuerligt för att du ska kunna vara trygg på att våra produkter är säkra att använda och håller hög kvalitet. Vi fokuserar på en kontrollerad produktionsprocess med trygga, rena och noggrant testade ingredienser. Alla ingredienser vi använder är i en form som är naturliga för kroppen och recepten på våra kosttillskott är speciellt framtagna av vår egen forsknings- och utvecklingsavdelning. Vår forsknings- och utvecklingsavdelning testar även sammansättningen av varje produkt och att de olika ingredienserna fungerar tillsammans. Vill du fördjupa dig i enstaka ingredienser finns det mycket information om alla ingredienser om man söker på internet.”
Det finns många artiklar där man skrivit om Vitaepro, som dock inte verkar ha påverkat försäljningen i nämnvärd grad. Exempel på detta är en intervju med Åsa Brugård-Konde, Livsmedelsverket i Aftonbladet 2011-01-06: ”De tre antioxidanter, karotenoider, som finns i Vitaepro har ändå ingen antioxidativ effekt om de intas som kosttillskott. De måste ingå i maten vi äter för att de ska göra nytta”. Hanna Brus skriver i en blogg i Dagens Medicin Publicerad 2015-11-21. ”Vitaepro – funkar för vem?”: ”Kan för övrigt tyckas lite ironiskt att en reklam som bygger på en anekdot-slogan, ”det funkar för mig”, illustrerar just hur missledande anekdoter kan vara: personen lägger radikalt om sin livsstil (slutar monsterröka och snusa, går ut, börjar motionera), men tillskriver tillskottet alla positiva effekter.” Nicklas Neuman, doktorsexamen i kostvetenskap från Uppsala universitet skriver på sin hemsida: Vitaepro – toppkvalitet, skräp eller bara överdrifter?: ”Bara det finns en lista med coola vetenskapliga studier så är man i hamn, majoriteten tittar inte längre än så på den forskningen till vilken man de facto hänvisar. Så NEJ, att ta Vitaepro ger INTE bättre prestationsförmåga. Och de har INTE en ”dokumenterad” effekt för prestation.” Det verkar alltså som om människor inte läser dessa texter eller inte påverkas av dem. Försäljningen av Vitaepro går bra och är enligt deras egen reklam det mest sålda kosttillskottet i Sverige.
Marknadsföring av kosttillskott
Jag har mejlat och frågat ett flertal företag som säljer kosttillskott om vetenskapliga studier som kan visa att kosttillskottet har den effekt som är grunden till att sälja kosttillskottet. Jag får ofta vaga svar som följande exempel från NaturaMed Pharma AB visar: ”VitaSerin är ett kosttillskott och ska inte förväxlas med läkemedel och det finns därför inga studier gjorda på själva produkten som det finns på läkemedel.” Eftersom argumenteringen ofta handlar om något annat än vetenskapliga studier på kosttillskottet är det av intresse att studera hur man argumenterar för kosttillskott.
Ett vanligt sätt är att använda kundberättelser, som kan låta så här: ”Efter att ha tagit VitaSerin regelbundet en tid, är jag övertygad om att jag är klarare i mitt huvud. En annan sak som jag har lagt märke till är att jag känner mig piggare och gladare på morgonen. Anne Jensen” (53). Reklamen för Vitaepro kan låta så här: ”Kroppen känns ”görbra” faktiskt! Jan Bergström, Pensionerad brandman.” (54).
Psykologin bakom försäljningen av kosttillskott bygger på att vi ska känna en oro att vi inte får i oss viktiga ämnen via maten och att vi därför behöver kosttillskott för att må bättre. Det finns en önskan hos vissa om en snabbväg till hälsa utan den kanske jobbiga omvägen att förändra sina kostvanor. Att den längtan finns är viktig för marknadsföringen eftersom försäljningsargumenten bygger på en längtan om ett enkelt och snabbt sätt att förbättra sitt välmående. Säljargumenteringen för kosttillskott följer ofta ett mönster. Först säger man att näringsämnet/ fytokemikalien X är viktig. Sedan att kosttillskottet innehåller X och att man garanterar att kosttillskottet innehåller X. Sedan följer anekdoter, helst från kändisar, t.ex.: ”Det funkar för mig”, ”Det känns jättebra” och liknande. Det är glada människor som ser pigga och nöjda ut. Dessutom är det flera saker man inte talar om, såsom att man kan få tillräckligt av X via maten, att X kan vara farligt som kosttillskott fast det kan vara nyttigt när det finns i mat, att man anger en selektiv referensgivning, att man inte anger att det är en livsmedelstillsats (E-nummer). ”Popularitetsargumentet” är vanligt, vilket går ut på att säga att många använder det. Exempel på det är: ”VitaePro är Sveriges mest sålda kosttillskott sedan 2013” (54), som används för att sälja VitaePro. För att sälja VitaSerin används: ”Nu har det gjorts 187 beställningar av detta hjärntillskott under den senaste veckan 👍” Intaget av L-serin har i det närmaste exploderat på världsbasis. Nu är succéprodukten VitaSerin äntligen i Sverige!” (55).
Kosttillskott kan inte kompensera för dåliga matvanor
Slutsatserna av denna artikel är att det är mer hälsosamt att få i sig näringsämnen och fytokemikalier via maten än via kosttillskott och att det dessutom är billigare. I värsta fall kan kosttillskott vara farligt för hälsan och ge sjukdom och för tidig död. Anekdoter och selektiv referensgivning är vanlig i reklamen för kosttillskott, istället för referenser på hälsoeffekter av kosttillskottet. Kosttillskottsindustrins argumentering bygger på att skapa en osäkerhet om huruvida maten vi äter är tillräcklig för att vi näringsmässigt ska må bra. Det är något som kanske fattas och det som fattas finns i kosttillskottet som marknadsförs. Det som underlättar för kosttillskottsindustrins försäljningsstrategi är också psykologiska och praktiska faktorer, såsom att det upplevs enklare att erhålla hälsa genom att ta kosttillskott jämfört med att ändra kostvanor. Detta visar att det finns en stark tro på det som kallas reduktionism eller nutritionism, vilket betyder rent konkret och förenklat i detta sammanhang att man ser mer på matens enskilda komponenter, såsom näringsämnen och fytokemikalier än mer holistiskt på hela livsmedel, mat och matvanor. Med detta synsätt bryter man ner maten i sina beståndsdelar och försöker förklara olika saker med hjälp av dessa beståndsdelar, t.ex. brist på vitamin C, antioxidanter m.m. Forskningen har visat att detta synsätt inte håller utan att det är våra kostvanor som har betydelse för vår hälsa. Det är till och med så att synsättet och tillämpningen av reduktionism/nutritionism genom att bryta ner maten i sina beståndsdelar och ge höga doser av specifika ämnen i kosttillskott kan leda till sjukdom, trots att dessa ämnen i mat, såsom antioxidanter, ger hälsa.
Gunnar Johansson Professor i kostvetenskap
Denna artikel är tidigare publicerad i tidskriften Dietisten (nr 3 2020 vol 1) som godkänt återpublicering här.
Referenser
Nordic Nutrition Recommendations (NNR) 2012, 5th edition: Integrating nutrition and physical activity. Nordiska ministerrådet: Copenhagen; 2014.
Svensk Egenvård 2017 i Risker med kosttillskott. Riskhanteringsrapport. Livsmedelsverkets rapportserie nr 16 del 1/2017.
Guallar E, Stranges S, Mulrow C, Appel LJ, Miller ER. Enough is enough: stop wasting money on vitamin and mineral supplements. Ann Intern Med.2013;159:850-851.
Campbell C. Evaluating the Need for Supplementation. Center for Nutrition Studies. December, 2018.
Medox. https://www.medox.se/.
Vitaepro. https://www.vitaepro.se/.
Livsmedelsverket. Vem behöver extra vitaminer och mineraler? https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/kosttillskott/vem-behover-extra-vitaminer.
World Cancer Research Fund, American Institute for Cancer Research. Food, nutrition, physical activity and the prevention of cancer: a global perspective, 2007.
Johansson G. Kosttillskott – i bästa fall bara värdelöst. Dietistaktuellt 2019;28(4):34–38.
Alpha-Tocopherol, Beta Carotene Cancer Prevention Study Group. The effect of vitamin E and beta carotene on the incidence of lung cancer and other cancers in male smokers. N Engl J Med. 1994;330(15):1029-35.
Larsson SC, Akesson A, Bergkvist L, Wolk A. Multivitamin use and breast cancer incidence in a prospective cohort of Swedish women. Am J Clin Nutr. 2010;91(5):1268-72.
Jacobsson L. Kosttillskott kan få cancerceller att spridas. Cancerfonden 20 augusti 2018 https://www.cancerfonden.se/nyhet/kosttillskott-kan-fa-cancerceller-att-spridas.
Volkan I. Sayin, Mohamed X. Ibrahim, Erik Larsson, Jonas A. Nilsson, Per Lindahl, and Martin O. Bergo. Antioxidants Accelerate Lung Cancer Progression in Mice. Science Translational Medicine 2014;6(221):221.
Le Gal K1, Ibrahim MX2, Wiel C2, Sayin VI3, Akula MK2, Karlsson C2, Dalin MG2, Akyürek LM4, Lindahl P3, Nilsson J5, Bergo MO6. Sci Transl Med. 2015;7(308):308re8.
Holick MF. Sunlight and vitamin D for bone health and prevention of autoimmune diseases, cancers, and cardiovascular disease. Am J Clin Nutr 2004;80:1678S-88S.
Urbain P, Singler F, Ihorst G, Biesalski HK, Bertz H. Bioavailability of vitamin D₂ from UV-B-irradiated button mushrooms in healthy adults deficient in serum 25-hydroxyvitamin D: a randomized controlled trial. Eur J Clin Nutr. 2011;65(8):965‐971.
Melhus H, Michaëlsson K. Tillskott av D-vitamin kan göra mer skada än nytta. Evidensbaserade tröskelvärden för D-vitaminstatus saknas ännu. Läkartidningen. 2015;112:DHFF.
Johansson G. Vitamin B12 och växtbaserad kost. Dietistaktuellt 2018;27(6):18-20.
Herbert V. Vitamin B12: Plant sources, requirements, and assay. Am J Clin Nutr. 1988;48:852-858.
Albert MJ, Mathan VI, Baker SJ. Vitamin B12 synthesis by human small intestinal bacteria. Nature 1980;283(5749):781-782.
Watanabe F, Yabuta Y, Bito T, Teng F. Vitamin B12-Containing Plant Food Sources for Vegetarians. Nutrients 2014; 6(5): 1861–1873.
Livsmedelsverket. https://www.livsmedelsverket.se/.
Panel on Dietary Antioxidants and Related Compounds, Subcommittees on Upper Reference Levels of Nutrients and Interpretation and Uses of DRIs SCotSEoDRIFaNBIoM: Dietary Reference Intakes forVitamin C, Vitamin E, Selenium, and Carotenoids; 2000.
EFSA: Scientific Opinion on the substantion of health claims related to vitamin C; 2009, p 1226.
EFSA: Scientific Opinion on the substantion of health claims related to vitamin D; 2010, p 1468.
Visser M, Deeg DJ, Lips P: Low vitamin D and high parathyroid hormone levels as determinants of loss of muscle strength and muscle mass (sarcopenia): the Longitudinal Aging Study Amsterdam. J Clin Endocrinol Metab 2003;88:5766-5772.
Venning G: Recent developments in vitamin D deficiency and muscle weakness among elderly people. BMJ 2005;330:524-526.
Bunout D, Barrera G, Leiva L, Gattas V, de la Maza MP, Avendano M, Hirsch S: Effects of vitamin D supplementation and exercise training on physical performance in Chilean vitamin D deficient elderly subjects. Exp Gerontol 2006;41:746-752.
Foo LH, Zhang Q, Zhu K, Ma G, Hu X, Greenfield H, Fraser DR: Low vitamin D status has an adverse influence on bone mass, bone turnover, and muscle strength in Chinese adolescent girls. J Nutr 2009;139:1002-1007.
Dhesi JK, Jackson SH, Bearne LM, Moniz C, Hurley MV, Swift CG, Allain TJ: Vitamin D supplementation improves neuromuscular function in older people who fall. Age Ageing 2004;33:589-595.
Janssen HC, Samson MM, Verhaar HJ: Vitamin D deficiency, muscle function, and falls in elderly people. Am J Clin Nutr 2002;75:611-615.
EFSA: Scientific Opinion on the substantion of health claims related to DHA and EPA; 2010, p 1796.
EFSA: Scientific Opinion on the substantion of health claims related to vitamin E; 2010, p 1816.
EFSA: Scientific Opinion on the substantion of health claims related to selenium; 2009, p 1220.
EFSA: Scientific Opinion on the substantion of health claims related to selenium; 2010, p 1727.
Huang HY, Appel LJ, Croft KD, Miller ER, III, Mori TA, Puddey IB: Effects of vitamin C and vitamin E on in vivo lipid peroxidation: results of a randomized controlled trial. Am J Clin Nutr 2002;76:549-555.
EFSA: Scientific Opinion on the substantion of health claims related to vitamin C; 2010, p 1815.
Padayatty SJ, Katz A, Wang Y, Eck P, Kwon O, Lee JH, Chen S, Corpe C, Dutta A, Dutta SK, Levine M: Vitamin C as an antioxidant: evaluation of its role in disease prevention. J Am Coll Nutr 2003;22:18-35.
Ames BN, Shigenaga MK, Hagen TM: Oxidants, antioxidants, and the degenerative diseases of aging. Proc Natl Acad Sci U S A 1993;90:7915-7922.
Sies H: Strategies of antioxidant defense. Eur J Biochem 1993;215:213-219.
Rebouche CJ: Ascorbic acid and carnitine biosynthesis. Am J Clin Nutr 1991;54:1147S-1152S.
Chevion S, Moran DS, Heled Y, Shani Y, Regev G, Abbou B, Berenshtein E, Stadtman ER, Epstein Y: Plasma antioxidant status and cell injury after severe physical exercise. Proc Natl Acad Sci U S A 2003;100:5119-5123.
Bloomer RJ: The role of nutritional supplements in the prevention and treatment of resistance exercise-induced skeletal muscle injury. Sports Med 2007;37:519-532.
Nieman DC, Peters EM, Henson DA, Nevines EI, Thompson MM: Influence of vitamin C supplementation on cytokine changes following an ultramarathon. J Interferon Cytokine Res 2000;20:1029-1035.
Tauler P, Aguilo A, Gimeno I, Fuentespina E, Tur JA, Pons A: Influence of vitamin C diet supplementation on endogenous antioxidant defences during exhaustive exercise. Pflugers Arch 2003;446:658-664.
Zoppi CC, Hohl R, Silva FC, Lazarim FL, Neto JM, Stancanneli M, Macedo DV: Vitamin C and e supplementation effects in professional soccer players under regular training. J Int Soc Sports Nutr 2006;3:37-44.
Cantorna MT, Zhu Y, Froicu M, Wittke A: Vitamin D status, 1,25-dihydroxyvitamin D3, and the immune system. Am J Clin Nutr 2004;80:1717S-1720S.
Bikle D: Nonclassic actions of vitamin D. J Clin Endocrinol Metab 2009;94:26-34.
VitaeLab. Nyhet! VitaePro Plus är kvalitetssäkrat för idrottare. www.informed-sport.com https://www.vitaepro.se/artiklar/Informed-Sport/.
Vitaepro. https://www.vitaepro.se/#kundberattelser.
Comments