Inflammation och hälsa: Hur kostval kan göra skillnad

Utbildningsdagen "Framtiden är växtbaserad 2024", föreläsning inspelad 2024-12-08

 

Nedan finns anteckningar från föreläsningen.

​

Bakgrund om föreläsaren

• Dr. Henrietta Lammes, läkare och nutritionist vid Nyköpings lasarett

• Utbildning & erfarenhet:

  • Nutritionistutbildning från Karolinska Institutet och forskat angående undernäring hos äldre.

  • Disputerad inom medicin.

​

Huvudbudskap

• Inflammation är en central faktor i både akuta och kroniska sjukdomar.

• Kostval har en avgörande inverkan på att minska inflammation och förbättra hälsan.

​

Inflammation – en översikt

• Definition:

  • Kroppens försvar mot infektioner och skador, drivet av immunförsvaret.

• Klassiska tecken:

  • Rodnad, svullnad, värme och smärta.

• Orsaker:

  • Infektioner (bakterier, virus, svamp, parasiter)

  • Skador, överansträngning, kemikalier.

  • Autoimmuna sjukdomar (t.ex. reumatism, diabetes).

 

Livsstilssjukdomar och inflammation

• Låggradig inflammation ses vid livsstilssjukdomar som hjärt- kärlsjukdomar, övervikt, diabetes, njursjukdomar.

• “Cardiac CRP" – högsensitivt CRP är en tydlig riskmarkör för hjärtsjukdom.

 

Kronisk låggradig inflammation

• Riskfaktor för bland annat

  • hjärt-kärlsjukdomar

  • neurologiska sjukdomar (t.ex. depression och kognitiv svikt)

  • tumörer (t.ex. kolorektal-, lung- och prostatacancer)

• Fetma är en viktig faktor bakom låggradig inflammation

  • Fettcellerna ökar i antal och volym vilket leder till syrebrist och rekrytering av immunceller som bidrar till ökad inflammation

• Låggradig inflammation kan påverka insulinkänsligheten och leda till försämrad ämnesomsättning.

 

Livsmedel som orsakar inflammation

• Raffinerade kolhydrater, t ex vitt bröd och bakverk

• Pommes frites och friterade/stekta livsmedel

• Läsk och sockrade drycker

• Rött kött, processat kött

• Margarin, matfett, ister

• Inflammationsmarkörer som IL-6 kan fördubblas efter en enda ohälsosam måltid

• Både ohälsosamt fett och kolhydrater kan öka inflammation oberoende av varandra

​

Maillardreaktionen och AGE

• Maillardreaktionen:

  • Uppstår vid reaktion mellan proteiner och kolhydrater vid upphettning (t.ex. stekyta, brödskorpa).

• AGE (Advanced Glycation End-products):

  • Bildas vid Maillardreaktionen.

  • Ackumuleras i kroppen och kopplas till kroniska sjukdomar:

    • Diabetes, njursjukdom, hjärt-kärlsjukdomar.

    • Alzheimers, ögonsjukdomar med mera.

• Historiskt perspektiv:

  • Tidigare ignorerad av medicinen men användes av livsmedelsindustrin för smakförbättring.

  • Forskning från 1990-talet visade tydliga hälsorisker.

• Tillagningsmetoder:

  • Höga AGE-nivåer: Vid tillagning med hög temperatur (stekning, grillning, rostning), samt i exempelvis upphettade oljor, ost, fisk, ägg och rostade nötter.

• Bröstmjölksersättning

  • Halterna av AGE har visat sig vara 70 gånger högre i bröstmjölksersättning jämfört med bröstmjölk.

  • Nivån av AGE i spädbarn som får ersättning är högre än hos barn som ammas.

 

Receptorer och effekter av AGE

• RAGE-receptorer:

  • AGE binder till dessa på cellmembranen vilket ökar inflammationen.

• Skyddande mekanism:

  • Cirkulerande receptorer kan binda AGE innan de når cellerna.

• Ackumulering:

  • AGE kan samlas i plasma, LDL-kolesterol, kärlväggar, ögats lins och huden (exempelvis hos rökare).

 

 

LDL och inflammation

• Funktion:

  • LDL transporterar kolesterol till blodkärlen, vilket kan leda till plackbildning och inflammation.

• Riskfaktor:

  • Oxiderat LDL är särskilt skadligt och kopplas till hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, fetma samt det metabola syndromet.

• Motverkande faktorer:

  • Antioxidanter från färgstarka frukter och grönsaker motverkar LDL-oxidationen.

​

Autoimmuna sjukdomar och kost

• Diabetes typ 1:

  • Studier (t.ex. från Finland) tyder på att intag av komjölk hos spädbarn kan öka risken genom att bilda antikroppar mot ett mjölkprotein, möjligen i kombination med virus.

• Multipel skleros (MS):

  • Norsk studie antyder att mjölk och mättat fett kan försämra prognosen, medan en växtbaserad kost eventuellt bromsar sjukdomsutvecklingen.

• Reumatoid artrit:

  • Fasta och växtbaserad kost har visat sig minska symtom och smärta enligt flera studier.

​

Tarmflora och inflammation

• Kostens påverkan:

  • Kosten påverkar tarmflorans sammansättning.

  • Skadliga bakterier kan leda till en "läckande tarm" och ökad inflammation genom upptag av toxiner.

• Immunförsvarets koppling:

  • 70 % av immunförsvaret finns i tarmen.

  • Tarmfloran påverkas redan från födseln (t.ex. skillnader vid kejsarsnitt kontra vaginal förlossning).

​

Övriga faktorer

• Sömn: Inflammationsdrivande kost kopplas till sämre sömnkvalitet, vilket i sin tur ökar risken för livsstilssjukdomar.

• COVID-19: Proinflammatorisk kost kan öka risken för svår sjukdom, delvis genom en överreaktion i immunförsvaret.

​

Sammanfattning

• Inflammation är en del av många olika både akuta och kroniska sjukdomar och tillstånd

• Vad vi äter påverkar graden av inflammation i kroppen

• För att undvika inflammation:

• Ät mycket färsk frukt och grönsaker – tänk många färger

• Vid tillagning välj kokning, gärna ångkokning

• Undvik stekt/grillad/rostad mat

• Undvik mycket fett och snabba kolhydrater

• Undvik raffinerade livsmedel/snabbmat