Dr Greger föreläser om:
How not to age
Anteckningar från föreläsningen ”How Not to Age”, 8 december 2024
1. Inledning och bakgrund
Föreläsningen inleddes med en presentation av Dr. Michael Greger, en amerikansk läkare, författare och internationellt erkänd expert inom växtbaserad kost och hälsa. Han är grundare av NutritionFacts.org, där han sammanställer och förklarar den senaste vetenskapliga forskningen om matens inverkan på hälsan. Greger har skrivit flera böcker, bland annat How Not to Age, där han ger vetenskapligt baserade råd om hur man kan förebygga och behandla kroniska sjukdomar genom kostförändringar.
2. Livsstilens och kostens inverkan på åldrandet
En av de centrala punkterna i föreläsningen var att åldrandet inte behöver vara en ofrånkomlig process av försämring. Vår livsstil och kost kan i hög grad påverka hur vi åldras. Dr. Greger betonade flera fördelar med en växtbaserad kost, bland annat att den kan:
-
Skydda cellerna från oxidativ stress, vilket kan bromsa åldrandet.
-
Minska inflammation, en nyckelfaktor bakom många kroniska sjukdomar kopplade till åldrande (hjärt-kärlsjukdom, demens, artrit).
-
Stödja DNA-reparation genom ett högt intag av antioxidanter och fytokemikalier från frukt, grönsaker och baljväxter.
-
Förbättra tarmhälsan, som är avgörande för ett starkt immunförsvar och ett optimalt näringsupptag, särskilt i högre åldrar.
3. Genetik kontra livsstil
Tvillingstudier (se Longevity Studies in GenomEUtwin) har visat att endast cirka 25 procent av variationen i livslängd kan tillskrivas genetik. Resten beror på livsstils- och miljöfaktorer.
4. Lärdomar från ”Blue Zones”
I de så kallade ”Blue Zones” – områden med anmärkningsvärt hög medellivslängd – är sannolikheten att uppnå 100 års ålder ungefär tio gånger högre än det amerikanska genomsnittet (The Blue Zones: areas of exceptional longevity around the world). I dessa regioner är kosten huvudsakligen växtbaserad (Blue Zones: Lessons From the World's Longest Lived).
5. Dåliga matvanor som global riskfaktor
Dåliga kostvanor är den riskfaktor som orsakar flest dödsfall globalt, till och med fler än rökning. Detta framgår av en systematisk analys för Global Burden of Disease Study 2017 (Health effects of dietary risks in 195 countries, 1990–2017).
6. Potentiell livslängdsökning vid kostförändring
En modellering av hur kostval påverkar livslängden visar att en 20-åring i USA kan förlänga livet med i genomsnitt 10,7 år för kvinnor och 13 år för män genom att gå från en typisk västerländsk kost till en ”optimal kost”. Även äldre personer kan se betydande effekter:
-
En 60-åring kan förvänta sig en ökad livslängd på 8–8,8 år.
-
En 80-åring kan fortfarande lägga till i snitt 3,4 år genom kostförändringar.
De största hälsovinsterna uppnås genom att äta mer baljväxter, fullkorn och nötter, samt minska intaget av rött och processat kött (Estimating impact of food choices on life expectancy: A modeling study).
7. Växtbaserat protein och längre liv
Studien Association Between Plant and Animal Protein Intake and Overall and Cause-Specific Mortality analyserade data från över 416 000 män och kvinnor (1995–2011). Där framgick att när deltagarna ersatte 3 procent av sitt energiintag från animaliskt protein med växtbaserat protein minskade den totala dödligheten med cirka 10 procent för både män och kvinnor.
8. Epigenetiska effekter: en tvillingstudie
Netflix-dokumentären You Are What You Eat: A Twin Experiment skildrar studien Unveiling the epigenetic impact of vegan vs. omnivorous diets on aging: insights from the Twins Nutrition Study (TwiNS). I denna studie följdes 21 tvillingpar under åtta veckor, där den ena tvillingen åt en vegankost och den andra en blandkost. Resultaten visade att de som åt vegankost uppvisade tecken på långsammare biologiskt åldrande, mätt genom förändringar i DNA-metylering.
9. Förebyggande av Alzheimers sjukdom
Flera studier pekar på att en hälsosam livsstil kan minska risken att utveckla Alzheimers sjukdom:
-
Alzheimer’s Disease is Incurable but Preventable: understryker vikten av förebyggande insatser.
-
Dietary and lifestyle guidelines for the prevention of Alzheimer’s disease: rekommenderar en växtbaserad kost med hela, oprocessade livsmedel.
-
Effects of intensive lifestyle changes on the progression of mild cognitive impairment or early dementia due to Alzheimer’s disease: a randomized, controlled clinical trial: visar att kognitiva förbättringar är möjliga efter 20 veckors livsstilsförändringar.
10. Andra faktorer som påverkar hälsosamt åldrande
-
Högt saltintag kan bidra till förhöjd risk för högt blodtryck och andra hälsoproblem.
-
Miljögifter i fisk (till exempel tungmetaller) kan ha en negativ inverkan på hälsan och försvåra ett hälsosamt åldrande.
11. Sammanfattning
Under föreläsningen betonades hur kost och livsstil påverkar åldrandet och risken för vanliga åldersrelaterade sjukdomar. Genom att fokusera på en fiberrik, antioxidantpackad och i huvudsak växtbaserad kost kan man:
-
Förlänga livslängden.
-
Förbättra livskvaliteten.
-
Minska risken för de vanligaste dödsorsakerna, som hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer.
Föreläsningen tydliggjorde att en övergång till mer växtbaserad kost och hälsosamma livsstilsvanor inte bara kan fördröja åldrandet utan även minska risken för flera kroniska sjukdomar.