Carla Maria Avesani:
Växtbaserad kost vid kronisk njursjukdom - bra för patienten och planeten
Klicka på bilden för att se föreläsningen eller klicka här.
Föreläsningsanteckningar från Carla Maria Avesanis föreläsning vid Framtiden är växtbaserad 2025, 6 december 2025, Stockholm.
Carla Maria Avesani, docent i nutrition, senior forskare, CLINTEC, Karolinska Institutet
Vad är kronisk njursjukdom?
Kronisk njursjukdom (CKD) innebär nedsatt njurfunktion i mer än tre månader, klassificerad i fem stadier efter GFR (glomerulär filtrationshastighet).
Ju lägre njurfunktion, desto fler metabola störningar:
-
acidos
-
hyperkalemi
-
hyperfosfatemi
-
anemi
-
förhöjt parathormon
Vid stadium 5 krävs dialys eller transplantation.
Tre skäl till att växtbaserad kost skyddar njurarna
Växtbaserad kost har en alkalisk profil som minskar syraproduktionen och skyddar njurarnas glomeruli. Bättre syra-basbalans motverkar kronisk muskelförlust via ubiquitin-proteasomsystemet.
Högt fiberinnehåll stärker tarmfloran och minskar produktionen av uremiska toxiner. (Carrero m.fl., Nat Rev Nephrol, 2020)
Det innebär också att den utbredda rekommendationen att njurpatienter ska sluta äta bananer ofta är felaktig. Det som driver hyperkalemi är vanligtvis kaliumtillsatser i ultraprocessad mat, inte naturlig frukt.
KDIGO 2024 rekommenderar nu växtbaserad kost
KDIGO (Kidney Disease: Improving Global Outcomes) publicerar världens mest auktoritativa riktlinjer för behandling av kronisk njursjukdom. I 2024 års uppdatering rekommenderas nu uttryckligen växtbaserad kost:
-
Practice Point 3.15.1.5: Consider a plant-based "Mediterranean-style" diet in addition to lipid-modifying therapy to reduce cardiovascular risk.
-
Practice Point 3.3.1: Advise people with CKD to adopt a healthy and varied eating pattern with higher consumption of plant-based foods compared with animal-based foods, and lower consumption of ultra-processed food.
Matsystemet och klimatet
Matsystemet står för cirka 27 procent av de globala växthusgasutsläppen och är den största vattenförbrukande sektorn (Willett m.fl., The Lancet, 2019). Nötkött och lamm har överlägset högst klimat- och vattenavtryck (Poore & Nemecek, Science, 2018). Avesanis egen beräkning visade 84–85 procent lägre koldioxidavtryck vid byte till en växtbaserad måltid. Samma resultat bekräftades för dialyspatienter (Duhanes m.fl., Läkartidningen, 2025).
Praktiska strategier för kostomställning
Avesani betonade att växtbaserad kost är ett bredare begrepp än vegankost. Det omfattar en rad kostmönster med hög andel växtbaserade livsmedel, däribland medelhavskost, DASH-dieten, nordisk kost och den traditionella Okinawa-kosten. Gemensamt är att de bygger på grönsaker, frukt, fullkorn, baljväxter och nötter, med liten eller måttlig andel animaliska livsmedel.
Baserat på Lambert m.fl. (Kidney Res Clin Pract, 2025): Använd smakfokuserat språk. Öka variationen gradvis. Behåll portionsstorleken. Minska kalium från tillsatser, inte från frukt. Respektera neofobi (rädsla för nya, okända livsmedel). Individualisera efter ekonomi, kultur och kliniskt tillstånd.
Livsstilsförändringen kräver samarbete mellan patient, närstående och vårdpersonal.
Forskning vid Karolinska
Avesani koordinerar programmet Food as Medicine in CKD vid Karolinska, grundat av professor Peter Stenvinkel. I en klinisk studie sjönk CKD-patienters intag av ultraprocessad mat från 52 till 38 procent efter att de fått matkassar med växtbaserade livsmedel. Sverige ligger tvåa i Europa i konsumtion av ultraprocessad mat (Avesani m.fl., Am J Clin Nutr, 2024).
Utbildningsresurser
E-Planet – gratis onlinespel för medicinstudenter om hållbarhet.
Good Renal – spel som patienter spelar med benen under dialys, med pedagogiskt innehåll om kost och samtidig fysisk träning.
