Förebygga hjärtkärlsjukdom

Studier som visar hur olika kostmönster minskar risk för hjärtkärlsjukdom finns så klart hur många som helst av. Vi väljer här att lägga fokus på rekommendationer från myndigheter och expertpaneler samt att lyfta ett antal meta-analyser och enstaka studier vi tycker är särskilt välgjorda.

American Heart Association

AHA är en ideell organisation som anlitar experter för att sammanställa rekommendationer för optimal behandling och förebyggande av hjärtkärlsjukdom. Deras vägledande dokument om livsstilsförändringar inklusive deras kostrekommendationer hittar du här.
De rekommenderar att huvuddelen av kosten bör bestå av grönsaker, frukt och fullkornsprodukter. Kosten bör inkludera baljväxter, vegetabiliska oljor och nötter. De säger inte nej till fisk, fettsnåla mjölkprodukter och kyckling men anser att intaget av sötsaker, läsk och rött kött bör minimeras.

European Society of Cardiology

ESC är är en ideell kunskapsbaserad förening av hjärtläkare i Europa som liksom AHA sammanställer rekommendationer för behandling och förebyggande av hjärtkärlsjukdom. Deras kostrekommendationer hittar du här. De är mycket lika AHA. En skillnad är att enda animaliska produkt som direkt rekommenderas som en del av kosten är fisk. Intag av övriga animaliska produkter rekommenderas hållas så lågt som möjligt.

Meta-analyser

Mente et al, Arch Intern Med. 2009
Här gick man igenom cirka 600 studier och sammanfattade deras resultat. Man fann att grönsaker, nötter och ”medelhavskost” med stor dominans av vegetabilier skyddade samt att transfetter och kost med mycket snabba kolhydrater ökade risk. Övriga analyser av enskilda näringsämnen gav inte några signifikanta skillnader.

Micha et al, Circulation 2010
Denna studie analyserade 20 studier och fann att charkprodukter ökade risk med 42% för varje 50 g per dag.

Law et al, European Journal of Clinical Nutrition 1998
Här analyserades studier som uppskattat frukt- och grönsakskonsumtion genom att mäta markörer för detta i blodet i stora populationer. Man fann en 15% lägre risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom hos dem som hade högst värden jämfört med dem som hade lägst.

Pereira et al, Archives of Internal Medicine 2004
Det här är en genomgång av fem studier som analyserar fiberkonsumtion i relation till risk för hjärtkärlsjukdom. Man fann att risken minskade med i genomsnitt 14% för hjärthändelser och 27% för att dö av hjärtsjukdom för varje 10 gram fibrer som lades till kosten. En helt växtbaserad kost kan ha ett dagligt fiberinnehåll mellan 40 och 80 gram. Resultaten från denna genomgång talar för att kosten kan ha mycket stor betydelse för att förebygga hjärtkärlsjukdom.

Flight et al, European Journal of Clinical Nutrition 2006
Återigen fibrer där man gick igenom 10 studier och fann riskminskning mellan 20 och 44% hos dem som åt mycket fullkorn jämfört med lite.

Studier

Adventist Health Study-1
Detta är en stor studie av Adventister som pågick mellan 1974-1988. Denna population har ansetts mycket lämplig för att studera hur kosten påverkar risk för sjukdom. Det beror på att deltagarna i studien generellt lever hälsosamt då färre röker och dricker alkohol. Dessutom är ungefär hälften vegetarianer och 5-10% veganer vilket gjort det möjligt att studera hälsoeffekterna av dessa kostval.
I denna kohort följdes 34 198 personer. Man fann att de som åt fullkornsbröd hade 41% lägre risk för hjärtsjukdom och 11% lägre risk att dö av hjärtsjukdom jämfört med dem som åt huvudsakligen vitt bröd. Vidare hade män som åt kött mindre än tre gånger i veckan dubbelt så stor risk att dö av hjärtsjukdom jämfört med dem som inte åt kött alls.
Det finns många vetenskapliga artiklar publicerade från denna studie, en sammanställning finns här.

Adventist Health Study-2
Denna studie startade 2002 och pågår fortfarande. Här omfattas 96 000 personer. Vid en sammanställning från 2013 sågs generellt lägre risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom hos vegetarianer och veganer. Sambanden var tydligare och oftare signifikanta hos män. Till exempel sågs halverad risk för både hjärtischemi och hjärtkärlsjukdom hos veganska män jämfört med blandkostare.

China study
Här studerades 6500 personer i 65 olika distrikt i Kina. Man kartlade deras matvanor, tog blod- och urinprover för diverse analyser och studerade förekomst av olika sjukdomar. Två genomgångar gjordes 1983-84 samt 1989-90.
Avseende hjärtkärlsjukdom fann man i jämförelse med USA en 94% lägre risk för hjärtkärlsjukdom hos män och 82% lägre risk hos kvinnor. Den genomsnittliga kolesterolnivån i blodet hos studiedeltagarna var 3,29 mmol/L jämfört med USA där 5,26 mmol/L uppmätts i motsvarande ålderspopulation vid motsvarande tid.
Trots detta såg man i den Kinesiska populationen att ökad konsumtion grönsaker ledde till ytterligare minskad risk för hjärtkärlsjukdom och att risken ökade med högre saltkonsumtion liksom halter i blodet av apolipoprotein B. Den senare markören ansågs återspegla köttkonsumtion.
Man kunde således se att även i denna population, där konsumtionen av animaliska produkter var en tiondel av den i USA så var det gynnsamt ju mindre kött man åt och ju mer grönsaker.
Dessa data stödjer således hypotesen att den optimala mängden animaliska produkter i mänsklig föda är noll och att den optimala andelen hela vegetabilier är 100%.
Den vetenskapliga artikeln som beskriver detta hittar du här.

Finnish Mental Hospital Study
Detta är en studie publicerad 1979 som tydligt visar effekterna av att sänka kolesterolvärdet i blodet för att minska risk för hjärtkärlsjukdom. I studien ändrade man kosten som serverades på två sjukhus. Totalt berördes 676 patienter. Man serverade en kolesterolsänkande kost vid ena sjukhuset under sex år och sedan sex år vid det andra. Studien hade alltså en cross-over-design. Vid båda sjukhusen såg man en halvering av hjärtkärlsjukdom inkluderande hjärtinfarkt och död under perioden med kolesterolsänkande diet. Likaledes sågs en cirka 20% ökning respektive minskning i kolesterolvärden efter byte av kost.
Här hittar du artikeln där resultaten är publicerade.

Nurses’ Health Study
Denna studie startade 1976 och utökades 1989. Idag följs 238 000 sjuksköterskor på olika sjukhus i USA. Man har kartlagt deras kost- och motionsvanor, tagit prover och följt deras sjukdomsutveckling.
Avseende hjärtkärlsjukdom och kost har man gjort flera observationer. Bl a avseende konsumtion av fullkornsprodukter såg man en riskminskning på 33% hos dem som åt mest jämfört med dem som åt minst. Hos icke-rökare var riskminskningen 51%. Resultaten finns publicerade här.
Även fettintaget var av stor betydelse. Intag av omättat fett minskade risk för hjärtkärlsjukdom med 25% och intag av transfetter ökade risk med 33%. Se här.

En intressant analys av data från denna studie och Health Professionals’ Hollow-up Study gjordes 2010 (se här).
Här analyserade man död och sjukdomsförekomst hos alla som åt lågkolhydratkost. Man fann att de som valde sina protein- och fettkällor från växtriket hade 20% lägre risk att dö av alla orsaker och 23% lägre risk att dö av hjärtkärlsjukdom. De som åt huvudsakligen animaliskt hade 23% högre risk att dö av alla orsaker och 14% högre risk att dö av hjärtkärlsjukdom.

NHANES
National Health and Nutrition Examination Survey är ett forskningsprogram med undersökningar av hälsa och näringsstatus hos barn och vuxna i USA. Ansvariga är National Center for Health Statistics. Undersökningarna kombinerar intervjuer med fysiska undersökningar. Programmet initierades i början av 60-talet och de första undersökningarna gjordes 1971 och pågår fortfarande. Varje år undersöks ett stickprov av befolkningen bestående av 5000 personer.
I en genomgång (se här) såg man i jämförelse mellan personer som åt frukt och grönsaker ≥3 gånger per dag och personer som åt detta ≤1 gång per dag följande: 27% lägre risk att drabbas av stroke, 42% lägre risk att dö av stroke, 24% lägre risk att dö av ischemisk hjärtsjukdom och 27% lägre risk att dö av hjärtkärlsjukdom.
En annan artikel (se här) undersökte konsumtion av baljväxter och risk för hjärtkärlsjukdom. Man fann att de som åt baljväxter 4 gånger per vecka eller mer hade 22% minskad risk för ischemisk hjärtsjukdom.

Bli medlem

Man behöver inte vara läkare eller jobba inom vården för att bli medlem i Läkare för Framtiden.

Det kostar 300 kr per kalenderår (studerande och pensionärer betalar 100 kr per kalenderår). Tecknar du medlemskap i oktober eller senare bjuder vi även på följande års medlemskap!

Läs mer ›

Följ oss på Facebook

Prenumerera via e-post

Fyll i din e-postadress för att prenumerera på vårt nyhetsbrev, samt bli notifierad via e-post när vi postar nya inlägg.

Twitter

Instagram