Bröstcancer

Efter rapporten som ligger till grund för diagrammet ovan har Världscancerfonden även gjort en uppdatering av område bröstcancer 2010 som du hittar här. Uppdateringen förde dock denna gång inte med sig någon förändring av evidensgraderingen. Som du ser i diagrammet från tidigare finns det inget specifikt livsmedel som man säkert funnit öka eller minska risk för bröstcancer. Fettkonsumtion misstänks öka risken för post-menopausal bröstcancer.
Om du är uppmärksam kanske du lägger märke till något underligt. Övervikt verkar skydda mot pre-menopausal bröstcancer. Detta kan uppfattas som motsägelsefullt då vi har en generell uppfattning att övervikt är ohälsosamt. Författarna rekommenderar inte heller övervikt som en bra strategi för att undvika bröstcancer eftersom övervikt ger en ökad risk för post-menopausal bröstcancer som är mycket vanligare. Dessutom vet vi att övervikt är förknippat med en mängd andra sjukdomar.

Då resultatet från Världscancerfonden är något klent vill vi peka på ett antal studier vi finner intressanta, bl a några som publicerats efter uppdateringen.

Fibrer och bröstcancerrisk
2012 gjorde Aune och medarbetare en genomgång av de studier som analyserat fiberkonsumtion och risk för bröstcancer. Studien finner du här. Man fann en signifikant minskad risk ju mer fibrer som åts, ungefär 5% för varje 10 g fibrer. Fibrer finns endast i växtbaserade produkter. Animaliska produkter är helt fria från fibrer. Med en oraffinerad växtbaserad kost är det fullt möjligt att komma upp i ca 80 g fibrer. Det skulle i så fall ge en riskminskning på ca 35% enligt dessa data. Därtill kan du lägga den fastställda riskminskning som följer av den viktnedgång som stort sett alltid följer med en sådan kost.

Östrogen
Vad gäller Östrogen finns det flera studier som talar för att högre nivåer ökar risken för hormonkänslig bröstcancer hos post-menopausala kvinnor. Det är idag en vedertagen uppfattning att de faktorer som bidrar till ökad risk för bröstcancer (tidig menarche, sen menopaus, få graviditeter, kort ammningstid, övervikt) beror på en förlängd exponering för östrogen i högre nivåer. En sammanställning från 2002 av nio prospektiva studier gällande post-menopausala kvinnor (se här) fann ett linjärt samband mellan alla endogena könshormoner som värderades (total östradiol, SHBG-bundet estradiol, estron, estronsulfat, androstenedion, dyhydroepiandrosteron, dehydroepiandrosteronsulfat och testosteron). Riskökningarna mellan lägsta och högsta kvintil uppvisade en dubblerad risk för samtliga hormoner och en halverad risk för SHBG.
Att östrogener påverkas av kostintag är visat i ett flertal studier bland annat gällande fettintag (se här), sojaintag (se här) och fiberintag (här). Barnard och medarbetare påvisade en statistisk signifikant sänkning av östradiol om 37% efter två veckor med en huvudsaklig växtbaserad kost och motion (se här).

Odlade cancerceller
Den sista studien vi nämner i förra stycket av Barnard och medarbetare förtjänar lite särskild uppmärksamhet. Det man gjorde i den studien var att ta blod från post-menopausala kvinnor före och efter 2 veckors vistelse på ett hälsohem. Där fick deltagarna äta en huvudsakligen växtbaserad kost och deltog i daglig motion. Blodet droppade man sedan på odlade bröstcancerceller för att se i vilken utsträckning blodet hämmade cancerväxt. Resultaten ser du i de båda diagrammen nedan. Efter de två veckorna (gröna staplar) halverades cancerväxten och mängden celldöd (apoptos) dubblerades. Författarna sammanfattar att detta talar för en signifikant minskad risk för bröstcancer.

NamnlöstNamnlös 2

 

Undvika soja?
Tidigare har bröstcancerpatienter fått råd att undvika soja. Anledningen till detta att soja innehåller s k fytoöstrogener som man misstänkte kunde stimulera cancerceller eller interagera med läkemedlet Tamoxifen. Sedan 2009 är det dock gjort tre studier som studerat detta (se här, här och här). Man fann ingen överrisk att återinsjukna i bröstcancer hos kvinnor som åt mer soja. Faktum är att man i en av studierna fann en 60%-ig riskminskning att återinsjukna hos dem som åt mest soja och en 32%-ig riskminskning i en annan. Den tredje fann ingen skillnad i risk för återinsjuknande men en 54%-ig riskminskning att avlida av andra orsaker.
När den tredje studien publicerades var författarnas slutsats att det inte längre finns skäl att avråda kvinnor från att äta soja. Vi instämmer i detta. Tvärtom anser vi att sojakonsumtion bör uppmuntras då det ofta ersätter animaliska produkter. Vad gäller intag av fytoöstrogenkoncentrat råder fortfarande osäkerhet och vi avråder därför från sådana.

Linfrön
Under en längre tid har en grupp fytokemikalier som kallas lignaner varit fokus för intresse i prevention av bröstcancer. Dessa återfinns i högst koncentrationer i linfrön men även i sesamfrön, råg, fullkornsvete, råg, soja, broccoli, vitkål, aprikoser och jordgubbar.
2010 gjordes en genomgång av epidemiologiska studier (se här) där man fann en minskad risk för bröstcancer hos post-menopausala kvinnor med större intag av lignaner.
Vidare har man sett en minskning i cellproliferation i bröstvävnad hos 80% av kvinnor med konstaterad hög risk för bröstcancer efter ett år med tillskott av en tesked linfrön. Man såg även en minskning i antal avvikande prover med förstadium till cancer (se här)
I Linköping gjorde man 2011 ett försök (se här) där man såg att kvinnor som fick linfrön tillsatt till sin kost uppvisade ökade mängder endostatin i sin bröstvävnad vilket också sågs när man gav kvinnorna Tamoxifen, en hormonhämmande behandling mot bröstcancer i 6 veckor. Endostatin är ett ämne som hämmar kärlnybildning i tumörer. En annan studie från Toronto (se här) gjordes 2005. Där gav man 25 g Linfrön dagligen i 32 dagar till kvinnor som nyligen diagnostiserats med bröstcancer. Därefter opererades de och tumörmaterial före och efter linfröperioden jämfördes. Man fann minskning av två markörer för tumörproliferation (34% minskning för Ki-67 och 71% minskning för c-erbB2) och en 30%-ig ökning i celldöd i linfrögruppen men inte i kontrollgruppen. Resultaten visar att linfrön har potential att minska tumörväxt i patienter med bröstcancer.
Intag av lignaner har också studierats hos kvinnor som drabbats av bröstcancer. I en studie från USA (se här) fann man hos post-menopausala kvinnor en halverad risk att dö av alla orsaker och en 70%-ig minskad risk att dö av bröstcancer hos dem som intog mer lignaner. Ytterligare en studie från Italien (se här) uppvisade en mer än halverad risk att dö av sin bröstcancer hos kvinnor med högre nivåer av lignaner i blodet. En tredje studie från Tyskland (se här) fann en mer än 70%-ig minskad risk att dö av bröstcancer när men jämförde dem med lägst och högst koncentration av lignaner.

Vi vill inte med detta påstå att det är bevisat att linfrön kan användas för behandling av bröstcancer men dessa data talar onekligen för en gynnsam effekt. Linfrön är dessutom en billigt och biverkningsfritt och har fler hälsofördelar som att förebygga förstoppning och kan ha en inflammationshämmande effekt genom sitt höga innehåll av omega-3-fettsyror.
Tänk bara på att inte överkonsumera råa linfrö då de innehåller cyanogena glykosider. 1-2 matskedar per dag är dock säkert.

China-Cornell-Oxford Project
Denna studie kallas ibland populärt China Study. Studien leddes av Colin T. Campbell. Under 80-talet deltog 6500 personer från olika delar av Kina. Man kartlade deras kost, tog blod- och urinprover samt analyserade sjukdomsförekomst. Det unika med denna studie är att den studerar en population som stort sett åt en växtbaserad kost. Intaget av animaliskt protein var en tiondel av det i USA. Trots detta fann man skillnader i kolesterolvärden som varierade med intag av animaliska produkter. Vidare såg man att dessa skillnader i kolosterolvärden hade statistiskt signifikant samvariation med kroniska sjukdomar. För en mängd cancerformer observerades signifikanta skillnader. För bröstcancer sågs trender i samma riktning men skillnaderna var inte signifikanta. Dessa data har av författarna tolkats som att även små mängder animaliska produkter kan öka risk för kroniska sjukdomar inklusive cancer. Vidare anser man att det inte verkar finnas någon övre gräns för intag av växtbaserade livsmedel där en ytterligare effekt att förebygga sjukdomar inte ses.

Adventist Health Study
Detta är en studie som pågått sedan 70-talet. Man har följt adventister i hela USA, registrerat deras kost och följt upp förekomsten av olika sjukdomar. Anledningen till att denna befolkningsgrupp är extra intressant att följa är att den är genetiskt heterogen och att de flesta adventister lever mycket hälsosamt med lågt intag av alkohol och tobak samt ett högt intag av frukt och grönsaker. Vidare är en mycket stor andel av adventister antingen vegetarianer eller veganer vilket gör att man har möjlighet att upptäcka hälsovinster av dessa kostval specifikt.
I den senaste uppdateringen avseende cancerrisk (se här) fann man att endast de som räknade sig som veganer hade en signifikant minskad risk för all kvinnlig cancer (dvs bröstcancer och cancer i underlivet), närmre bestämt en minskad risk om ca 30%.
Dessa data talar för att ett totalt undvikande av animaliska produkter ger en avsevärt minskad risk för bröstcancer jämfört med att inta dessa i små mängder.

California Teachers study
Det här är en kohort bestående av 91 779 kvinnor där kostintaget analyserats. Under perioden 1995 till 2009 konstaterades 4 140 fall av bröstcancer. Det som är intressant med denna studie är hur man analyserat kostmönster. Många tidigare studier analyserar ett ”västerlänskt” kostmönster som innebär mycket kött, socker och snabba kolhydrater mot ett ”varsamt (prudent)” kostmönster med mycket grönsaker, kyckling och fisk. Här valde man dessutom att analysera ett ”växtbaserat” mönster, dvs dem som åt mest hela vegetabilier. Man fann att endast detta kostmönster ledde till minskad risk för bröstcancer. Riskminskningen uppskattades till 15% för all bröstcancer och 34% för hormonreceptornegativ bröstcancer. Intressant är också att forskarna analyserade ett kostmönster med större fiskkonsumtion. Man fann att detta ökade risken med 29%. Studien finns att läsa här.

Bli medlem

Man behöver inte vara läkare eller jobba inom vården för att bli medlem i Läkare för Framtiden.

Det kostar 300 kr per kalenderår (studerande och pensionärer betalar 100 kr per kalenderår). Tecknar du medlemskap i oktober eller senare bjuder vi även på följande års medlemskap!

Läs mer ›

Följ oss på Facebook

Prenumerera via e-post

Fyll i din e-postadress för att prenumerera på vårt nyhetsbrev, samt bli notifierad via e-post när vi postar nya inlägg.

Twitter

Instagram