Vitamin B12

Fråga: Varför rekommenderar vissa att ta så mycket B12-tillskott när behovet är så mycket lägre?

Det rekommenderade dagliga intaget av vitamin B12 är ungefär 2 mikrogram (µg – som ska skiljas från milligram, mg) per dag. Upptaget av B12 kan ske på två olika sätt, antingen genom upptag av receptorer, eller via så kallad passiv diffusion (NNR, 2012). Upptaget genom receptorerna mättas tillfälligt efter 1,5-2 µg där vid ett givet tillfälle inget mer B12 kan tas upp genom receptorer. Emellertid, vitaminet kan också tas upp genom passiv diffusion vilket alltid är möjligt oavsett mättnaden av receptorerna. Det uppskattas att ungefär 1 procent av det B12 som vi äter tas upp på detta sätt.

Ponera att du tar ditt tillskott av B12 en (1) gång i veckan. Eftersom det dagliga behovet är 2 µg x 7 får vi ett veckobehov av 14 µg. När B12 tas vid ett enda tillfälle kommer majoriteten av upptaget ske genom passiv diffusion varför vi antar att upptaget är 1 procent. För att täcka vårt veckobehov behöver vi då ta ungefär 1200 µg vid ett tillfälle per vecka. Om man tar ett tillskott varje dag räcker det med 2 µg eftersom det är möjligt för kroppens receptorerna att ta upp detta.
En ny studie har dock kommit fram till att det förmodligen är mer optimalt med 4-7 µg av B12 istället för 2 µg om dagen (Bor et al., 2010). För att komma upp i dosen 4 µg om dagen behöver det slutgiltiga intaget vara 2500 µg per vecka eller 250 µg per dag. Ett annat alternativ skulle kunna vara att komplettera med berikade produkter. Då ska man se till att komma upp i dosen två mikrogram vid två separata tillfällen under dagen, som t ex morgon och kväll. För att komma upp i dosen två mikrogram om dagen behöver man inta sammanlagt 1000 gram berikade produkter uppdelat på två tillfällen (en vanlig mängd för berikning är 0,38 µg per 100 g). Detta kan dock vara både kostsamt och opraktiskt varför ett tillskott oftast är det bästa sättet att tillgodose sitt behov av B12.


Fråga: Jag har hört att intaget av andra B-vitaminer ökar upptaget av B12, hur ska jag tänka kring det?

Upptaget av B12 påverkas inte av intaget av andra B-vitaminer så det är inget man behöver tänka på.


Fråga: Vilken är den bästa formen av vitamin B12?

Det korta svaret är att det troligtvis inte spelar någon roll vilken sort man väljer, men med tanke på att cyanokobolamin ofta är det billigaste alternativet så föreslår jag att man tar det. Dock finns det också ett lite längre svar på den frågan.

Det finns sammanlagt fyra typer av B12:

  • Hydroxykobolamin (OHB12)
  • Metylkobolamin (MeB12)
  • Adenosylkobolamin (AdoB12)
  • Cyanokobolamin (CNB12)

Alla dessa varianter har gemensamt att de har B12-skelettet (kobolamin) i grunden men sedan olika kemiska grupper som är fästa till skelettet.

AdoB12 och MeB12 är de former som återfinns i kroppen som enzymer, dock kan kroppen inte använda de direkt utan verkar ändå spjälka bort dessa grupper innan de syntetiseras i cellen (Paul & Brady, 2017). OHB12 är det som typiskt återfinns i mat medan CNB12 är det som är vanligast (och billigast) i tillskott och berikade livsmedel även om AdoB12 och MeB12 också återfinns som kommersiella tillskott.

I en studie från 1971 så fann man likartat upptag från alla olika sorters B12, se figur 1.

Figur 1. Upptag av olika typer av B12. Från Adams et al., 1971.

Enligt den här studien så är det inga stora skillnader mellan de olika typerna av B12. Dock kvarstår frågan hur upptaget ser ut vid högre doser, som t ex flera hundra mikrogram eller mer. Tyvärr finns det inga jämförande studier som har tittat på olika typer av B12 vid högre doser och jämfört upptag. Den beprövade erfarenheten visar på att CNB12 fungerar väldigt bra för väldigt många vilket också är den vanligaste sorten som finns på recept. CNB12 är också det vanligaste typen som används i olika studier för att återställa normal B12-status. MeB12 har dock också testats klinisk (Kim et al., 2011) hos patienter som opererat bort magen (som behandling för magcancer). Där lyckades 1 500 µg MeB12 dagligen återställa normal B12-status. Anledningen till att en så hög dos användes var för att snabbt återställa en etablerad B12-brist, så hos friska individer är en sådan dos inte berättigat.

I en studie av Tudhope et al. (Tudhope, Swan, & Spray, 1967) där 500 µg B12 gavs intramuskulärt (injektion direkt in i muskeln) såg man att OHB12 behölls bättre i kroppen än CNB12. Dock är det svårt att veta hur detta översätts till oralt intag eftersom få tar B12-tillskott genom injektioner.

Det sammantagna läget i litteraturen talar för att de olika formerna på det stora hela är likvärdiga men att vid specifika tillfällen kan det finnas vissa skillnader hur de tas upp och stannar i kroppen. Ett undantag från detta är vid olika njursjukdomar då förmågan att metabolisera cyanidgruppen i CNB12 är nedsatt, då finns det förmodligen en fördel att välja en annan form av B12.


Fråga: Jag har hört att B12 kan öka risken att få cancer, behöver jag oroa mig?

Den mest uppmärksammade studien är av Ebbing et al. (Ebbing, 2009) som utförde en randomiserad studie där man gav deltagarna folat (800 µg) och B12 (400 µg) dagligen eller placebo. Där såg man att lungcancerrisken ökade i interventionsgruppen. Kort sagt så är studiedesignen väldigt stark eftersom det är en randomiserad placebokontrollerad studie. Det finns dock några saker att säga om detta. Till att börja med var 70% av deltagarna rökare eller före detta-rökare. I gruppen som fick lungcancer ökade detta till 93,5% (där 70% utgjordes av aktiva rökare) vilket antyder att detta framför allt gäller rökare (men inte enbart såklart eftersom 6,5% av de som fick lungcancer aldrig hade rökt). Det andra man kan säga (vilket författarna till studien själva gör) är att de tror att det är framför allt folattillskottet som stod för den ökade cancerrisken. Den slutsatsen går att dra genom att titta på hur mycket av de olika vitaminerna man hade i blodet och hur det korrelerade med cancerrisken. I det fallet så gav högre blodvärden av folat mer cancer men inte B12. Det talar för att det troligtvis inte är B12 (speciellt inte om man tar det i lägre doser än 400 µg per dag) som står för den här effekten. Så i teorin, för att minska din cancerrisk ska du börja med att sluta röka och sen sluta med folattillskottet, i den ordningen. Fertila kvinnor som planerar att bli gravida bör såklart fortfarande ta folattillskott fram till vecka 12 i graviditeten.


Fråga: Hej! Jag har hört att växtbaserat vitamin B12 är inaktivt och att kroppen på så sätt inte kan tillgodogöra sig det. Vad är det för typ av vitamin B12 i kosttillskott i så fall?

Det stämmer att det finns inaktiva B12-analoger (‘inactive corrinoids’ eller ‘pseudovitamin B12’ på engelska) som finns i vissa alger. I figur två visas hur denna skillnad kan se ut rent kemiskt. Det B12 som finns i kosttillskott är tillverkat av bakterier och är således inte av den inaktiva sorten. Kosttillskott med hela alger kan dock innehålla den inaktiva varianten, men det är svårt att säga vilka märken eller sorter detta gäller eftersom det sällan deklareras. Den som regelbundet intar något typ av algtillskott och vill fortsätta med det bör för säkerhets skull ej ta detta samtidigt som ett vitamin B12-tillskott eller berikade produkter (om berikade produkter är enda källan till vitamin B12).

Figur 2. Den kemiska strukturen för aktivt (till vänster) och inaktivt (till höger) vitamin B12. Från Watanabe, 2007.

Referenser

Adams, J. F., Ross, S. K., Mervyn, L., Boddy, K., & King, P. (1971). Absorption of Cyanocobalamin, Coenzyme B 12 , Methylcobalamin, and Hydroxocobalamin at Different Dose Levels. Scandinavian Journal of Gastroenterology, 6(3), 249–252. https://doi.org/10.3109/00365527109180702

Bor, M. V., von Castel-Roberts, K. M., Kauwell, G. P., Stabler, S. P., Allen, R. H., Maneval, D. R., Nexo, E. (2010). Daily intake of 4 to 7 μg dietary vitamin B-12 is associated with steady concentrations of vitamin B-12–related biomarkers in a healthy young population. The American Journal of Clinical Nutrition, 91(3), 571–577. https://doi.org/10.3945/ajcn.2009.28082

Ebbing, M. (2009). Cancer Incidence and Mortality After Treatment With Folic Acid and Vitamin B12. JAMA, 302(19), 2119. https://doi.org/10.1001/jama.2009.1622

Kim, H.-I., Hyung, W. J., Song, K. J., Choi, S. H., Kim, C.-B., & Noh, S. H. (2011). Oral Vitamin B12 Replacement: An Effective Treatment for Vitamin B12 Deficiency After Total Gastrectomy in Gastric Cancer Patients. Annals of Surgical Oncology, 18(13), 3711–3717. https://doi.org/10.1245/s10434-011-1764-6

NNR. (2012). Nordic Nutrition Recommendations 2012, 629.

Paul, C., & Brady, D. M. (2017). Comparative Bioavailability and Utilization of Particular Forms of B12 Supplements With Potential to Mitigate B12-related Genetic Polymorphisms, 8.

Tudhope, G. R., Swan, H. T., & Spray, G. H. (1967). Patient Variation in Pernicious Anaemia, as Shown in a Clinical Trial of Cyanocobalamin, Hydroxocobalamin and Cyanocobalamin–Zinc Tannate. British Journal of Haematology, 13(2), 216–228. https://doi.org/10.1111/j.1365-2141.1967.tb08734.x

Watanabe, F. (2007). Vitamin B12 Sources and Bioavailability. Experimental Biology and Medicine, 232(10), 1266–1274. https://doi.org/10.3181/0703-MR-67

Bli medlem

Man behöver inte vara läkare eller jobba inom vården för att bli medlem i Läkare för Framtiden.

Det kostar 300 kr per kalenderår (studerande och pensionärer betalar 100 kr per kalenderår). Tecknar du medlemskap i oktober eller senare bjuder vi även på följande års medlemskap!

Läs mer ›

Följ oss på Facebook

Prenumerera via e-post

Fyll i din e-postadress för att prenumerera på vårt nyhetsbrev, samt bli notifierad via e-post när vi postar nya inlägg.

Twitter

Instagram