Rapportens utgivning och huvudförfattare
Studien är en del av forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption och publicerades den 22 november 2024. Huvudförfattaren är Jörgen Larsson, docent vid Chalmers tekniska högskola, men forskningen har genomförts i samarbete med Edvin Månsson (Chalmers), Elin Röös (SLU), Sarah Säll (SLU), Emma Patterson (Karolinska institutet), Liselotte Schäfer Elinder (Karolinska institutet) och Emma Ejelöv (Chalmers).
Bakgrund och syfte
Forskningen visar att en matskatteväxling kan rädda många liv varje år genom att minska sjukdomar kopplade till ohälsosam kost. Genom att beskatta rött kött och sockersötade drycker och samtidigt sänka skatten på nyttiga livsmedel kan både folkhälsan och klimatet förbättras.
Enligt WHO:s Diet Impact Assessment Model kan förändringarna leda till många vunna levnadsår per år i Sverige. Modellen beräknar hur förändringar i konsumtion påverkar förväntade dödsfall före 70 års ålder och visar att ökad konsumtion av frukt, grönsaker och fullkorn samt minskad konsumtion av rött och processat kött skulle minska risken för hjärt-kärlsjukdom, stroke, kolorektal cancer och typ 2-diabetes.
Dessutom skulle minskad köttkonsumtion och ökad konsumtion av växtbaserade livsmedel ge betydande miljövinster. Studien undersöker hur ekonomiska styrmedel kan skapa mer hållbara och hälsosamma matvanor.
Resultat: Hälsoeffekter av skatteförändringar
Rapporten visar att en skatteväxling, där skatter på ohälsosamma livsmedel kombineras med subventioner på hälsosamma alternativ, kan leda till stora folkhälsovinster:
Ökad konsumtion av frukt, grönsaker och fullkorn minskar antalet fall av hjärt-kärlsjukdomar, stroke, cancer och typ 2-diabetes.
Minskad konsumtion av rött kött och charkprodukter minskar risken för tjocktarmscancer och hjärt-kärlsjukdom.
Låginkomstgrupper får störst hälsofördelar, eftersom dessa grupper idag har lägre konsumtion av hälsosamma livsmedel och sämre hälsostatistik.
Hur hälsosam mat ska stödjas
Rapporten föreslår att nyttiga livsmedel ska bli billigare genom att moms helt tas bort på följande livsmedel:
Frukt, grönsaker, rotfrukter och baljväxter
Fullkornsprodukter, inklusive nyckelhålsmärkt bröd, müsli, flingor, gryner och pasta
I dag är momsen på livsmedel 12 %, men genom att sänka den till 0 % på dessa varor blir de mer ekonomiskt tillgängliga. Denna subvention ska finansieras genom skatter på rött kött, charkprodukter och sockersötade drycker.
Miljöeffekter av skatteväxlingen
En skatteväxling där rött kött beskattas och grönsaker subventioneras skulle leda till:
4,4 % minskade klimatutsläpp från livsmedelskonsumtionen (ca 700 000 ton koldioxidekvivalenter per år).
Minskad markanvändning, vilket kan gynna biologisk mångfald.
Lägre användning av bekämpningsmedel och vattenförbrukning.
Rapporten betonar dock att biologisk mångfaldseffekterna beror på hur och var maten produceras.
Privatekonomiska effekter och acceptans
För att undvika att skatterna drabbar låginkomsttagare föreslår forskarna en neutral skatteväxling, där intäkterna från kött- och sockerskatter används till att sänka matmomsen för hälsosamma livsmedel. Analysen visar att den ekonomiska nettoeffekten blir försumbar för alla inkomstgrupper (under 10 kr per månad per person).
Undersökningar av allmänhetens attityder visar att en majoritet stöder:
Lägre skatt på frukt, grönsaker och nyckelhålsmärkt mat.
Högre skatt på sockersötade drycker och charkuterier.
Beskattning av rött kött har dock ett svagare stöd, men acceptansen ökar om intäkterna används till att sänka skatten på hälsosamma livsmedel.
Metod och genomförande
Forskarna analyserade effekterna av fem olika skattepaket samt åtta individuella skatteförändringar. Modellen bygger på:
Försäljningsdata från 31 livsmedelsbutiker i Sverige, insamlade under två år.
Priselasticiteter, dvs. hur konsumenter ändrar sin konsumtion när priset förändras.
Miljöberäkningar med SAFAD (Sustainability Assessment of Foods and Diets), där klimatpåverkan, markanvändning och andra hållbarhetsfaktorer analyserades.
Hälsoanalyser baserade på WHO:s Diet Impact Assessment Model, som beräknar vunna levnadsår och minskad sjukdomsrisk.
Privatekonomiska analyser, där effekterna för låg-, mellan- och höginkomsttagare studerades.
Slutsats och framtida möjligheter
Forskningsrapporten visar att en smart utformad skatteväxling kan ge betydande vinster för både folkhälsa och miljö utan att drabba konsumenternas ekonomi.
Trots initialt motstånd mot livsmedelsskatter visar historiska exempel att acceptansen ofta ökar efter genomförandet. Genom att kombinera ekonomiska styrmedel med informationskampanjer och andra politiska åtgärder kan Sverige ta viktiga steg mot en mer hållbar och hälsosam matkonsumtion.
KÄLLA
Matskatteväxling
Effekter och acceptans av att använda skatter och subventioner för en mer
hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion
Commenti