Vegokött är bättre än animaliskt för både hälsa och miljö

Försäljning av vegetariska köttersättningsprodukter har ökat flera år i rad. Bara mellan 2017 och 2019 har försäljningen fördubblats (se här). Hur är det med hälsoeffekter av dessa produkter? Är de ett bättre alternativ till kött?

För två år sedan skrev Pernilla Berg en utmärkt artikel på detta tema i Vego (se här). Eftersom många återkommande frågar om hälsoeffekter av vegokött blev jag ombedd att bidra med ytterligare reflektioner.

Om man googlar detta tema finner man flertalet artiklar. Många är författade av kunniga personer med kloka tankar. Återkommande är slutsatserna mycket försiktiga och läsaren kan få intrycket att vi inte vet någonting om hälsoeffekter av vegokött. Detta beror på att en viktig källa till kunskap om ett livsmedels hälsoeffekter är befolkningsstudier. Dessa går ut på att följa ett mycket stort antal personer under lång tid, registrera vad de äter och vilka sjukdomar de drabbas av och sedan försöka räkna ut samband mellan olika livsmedel och hälsa. Eftersom vegokött än så länge äts av få och är ett relativt nytt livsmedel finns det i stort sett inga befolkningsstudier som värderar dess hälsoeffekt. Den enda jag har stött på är en studie på Adventister som påvisade minskad frakturrisk hos personer som åt mer vegokött (se här).

Men befolkningsstudier är förstås inte det enda sättet för oss att få kunskap om hur olika livsmedel påverkar hälsa. Vetenskapligt har randomiserade studier en motsvarande tyngd. Dessa går ut på att man lottar två grupper till respektive livsmedel. För att ytterligare minska risken för störande faktorer kan man även lägga till en cross over design. Det innebär att grupperna efter ett mellanrum byter livsmedel. Sedan mäter man olika hälsomarkörer under studiens gång och jämför grupperna. Det finns faktiskt några sådana studier som direkt jämför kött med vegokött och de tyder på en hälsofördel för vegokött.

Till exempel har man sett att kvinnor som lottats till att äta sojaprotein som proteinkälla uppvisar lägre kolesterol och minskad insulinresistens än kvinnor som ätit mest kött som proteinkälla (se här).
Även hos män har motsvarande resultat setts. I en studie lottades män till att äta sojaprotein eller nötkött som huvudsaklig proteinkälla. De som åt nötkött uppvisade försämrade blodfetter men inte de som la till sojaprotein. Under studier styrketränade även deltagarna och man såg ingen skillnad i uppmätt muskelstyrka mellan grupperna (se här). I augusti i år kom ytterligare en randomiserad studie som vi skrivit om på Läkare för framtidens hemsida (se här). Forskarna randimiserade här 36 personer till att antingen äta animalier (mest rött kött) som proteinkälla under 8 veckor eller vegokött av märket Beyond Meat. Därefter bytte deltagarna proteinkälla under ytterligare 8 veckor. Man fann att deltagarna efter perioden med vegokött hade lägre LDL-kolesterol och lägre nivåer av ämnet TMAO. Båda dessa förändringar talar för en minskad risk för hjärtkärlsjukdom. Man noterade även en signifikant viktminskning under perioden med vegokött.

Alla som har sett filmen The Game Changers (se här) har idag svårt att hävda att vi behöver kött för att prestera väl fysiskt, inte ens på elitnivå. Mjölkprotein (kasein) är en storfavorit i muskelbyggarkretsar pga att det finns en del studier som antyder små vinster jämfört med andra proteinkällor. I den högst rankade vetenskapliga tidskriften om nutrition, American Journal of Clinical Nutrition, publicerades tidigare i år en studie som jämfört kasein med svampprotein vid muskelbyggande (se här). Musklernas tillväxthastighet, Muscle Growth Rate (MGR) uppmättes via stabila, svagt radioaktiva ämnen. Man fann att hos dem som lottats till svampprotein så tillväxte musklerna mer än dubbelt så fort än som hos dem som lottats till mjölkprotein.

Ett annat sätt att få kunskap om hur ett livsmedel påverkar hälsa är att titta på vad det innehåller och analysera relationen mellan skadliga och gynnsamma livsmedel. Kött innehåller en del näringsämnen men många andra ämnen som påverkar hälsan negativt. Nämnas kan kolin som bildar TMAO, hemjärn, nitrosoämnen, polyaromatiska kolväten, heterocykliska aminer, Neu5Gc, peroxiderat fett, kolesterol, mättat fett, transfett, endotoxiner från bakterier etc. Dessa ämnen har en dokumenterad effekt att öka risken för flera kroniska sjukdomar som cancer, hjärtkärlssjukdom, diabetes typ 2 mm. Dessutom har hälsorisker med kött verifierats i tusentals befolkningsstudier och lottade studier och de innehåller inga fibrer eller antioxidanter som främjar hälsa.
Vissa vego-köttprodukter innehåller mättat fett och salt men i övrigt kan vi notera en frånvaro av hälsoskadliga ämnen. Vidare har många av dem kvar flertalet gynnsamma näringsämnen från de vegetabilier de tillverkats av.

En vetenskaplig försiktighet är alltid klokt. Jag kan hålla med om att det kan vara bra att vänta med att uttala sig tvärsäkert om vegoköttets hälsofördelar framför kött tills dessa bekräftats och kvantifierats i befolkningsstudier. Men till dess bör vi värdera den kunskap som finns och den talar ju relativt väl för vegoköttet.

Att välja hela vegetabilier som baljväxter, nötter och frön som sin huvudsakliga proteinkälla har både hälsofördelar och näringsmässiga fördelar framför vegokött. En bra jämförelse är den uppenbara hälsofördelen med att välja fullkorn framför processat vitt mjöl. Näringsmässigt håller liknelsen ganska väl. Mängden näringsämnen minskar mellan 50-90% beroende på vilket näringsämne vi tittar på och fibermängden är för vissa vegetabiliska proteinisolat noll. Så för den som vill optimera sitt näringsintag är det förstås bäst att välja hela vegetabilier. Men självklart riskerar vi inte någon näringsbrist och absolut inte någon hälsorisk om vi då och då väljer vegokött. Är det rött kött eller charkvaror vi byter ut är hälsovinsterna uppenbara.

Motsvarande gäller miljövinster. Det är en stor och vedertagen miljövinst att välja vegokött framför det animaliska alternativet (se här) men vinsterna blir ännu större om du väljer ett oprocessat livsmedel från växtriket. För djurvälfärden spelar det ingen roll. Om du bara kan låta bli en animalisk produkt så kommer färre djur att fara illa och dödas, oavsett vad du ersätter det med.

Många motiverar sin fortsatta konsumtion av animalier med att det är godare. Faktum är att professionella kockar har deltagit i blindtester mellan rätter tillagade med animaliska produkter eller vegetabiliska ersättningsprodukter. De upplevde ingen signifikant skillnad i smak (se här). Handen på hjärtat: Gör du verkligen det?

Sammanfattningsvis skulle jag säga att tillgängliga data idag ändå tyder på att vår hälsa gynnas av att välja vegokött framför animaliskt. Vi kan alltid önska oss fler vetenskapliga studier. Men dagens kunskapsläge säger oss ändå att vi kan vila i att både vår hälsa, miljö och djur kommer att gynnas om vi lägger en vegoburgare på grillen i stället för en köttburgare. Men låt gärna baljväxterna, nötterna och fröna dominera!

David Stenholtz
Bitr. överläkare onkologi
Ordförande Läkare för framtiden

Denna artikel har tidigare publicerats i Matmagasinet Vego. För prenumeration, klicka här.

Bli medlem

Man behöver inte vara läkare eller jobba inom vården för att bli medlem i Läkare för Framtiden.

Det kostar 300 kr per kalenderår (studerande och pensionärer betalar 100 kr per kalenderår). Tecknar du medlemskap i oktober eller senare bjuder vi även på följande års medlemskap!

Läs mer ›

Följ oss på Facebook

Prenumerera via e-post

Fyll i din e-postadress för att prenumerera på vårt nyhetsbrev, samt bli notifierad via e-post när vi postar nya inlägg.

Twitter

Instagram