Kosttillskott – gynnsamt eller skadligt?

Huvudbudskap

– Kosttillskott kan ge ökad sjuklighet, såsom cancer, och förkortad livslängd.

– Ofta ger kosttillskott ingen effekt alls, utan är enbart ett slöseri med pengar.

– Kosttillskott kan försämra idrottares prestationsförmåga.

– Vitaepro är inte testat med avseende på hälsoeffekter. Vitaelab anger en selektiv referenslista där det ingår effekter av mat och där kosttillskotts negativa verkningar inte finns med.

– Hanna Öberg är ny ambassadör för VitaePro Plus. Frågan är om Vitaepro gör henne till en bättre eller sämre skidskytt (om hon tar kosttillskottet)? Mycket lutar åt att hon blir en sämre skidskytt. Frågan är inte bara om prestationsförmågan blir sämre utan även också om Vitaepro kan öka sjukligheten hos idrottsmän och den allmänna befolkningen?

Filosofie doktor i idrottsvetenskap Tommy Lundberg skriver i SVT Opinion den 21 februari 2019 [1]: ”Ironiskt nog kan man se den svenska skidskyttestjärnan Hanna Öberg i TV göra reklam för ett fullständigt verkningslöst kosttillskott som snarare är förknippat med försämrad träningseffekt”. Forskarna Filip Larsen och Tomas Schiffer skriver i artikeln ”Antioxidanter på burk försämrar prestationen [2]: ”… som kosttillskott verkar antioxidanter i bästa fall vara helt värdelösa. I många fall kan de vara direkt negativa för prestationsförmågan. Detta visar en sammanställning av forskning”.

På Vitaelabs hemsida, som är leverantör av Sveriges mest sålda kosttillskott Vitaepro, kan man läsa om den forskning företaget refererar till när det gäller Vitaepro [3–28]. Kortfattat kan man sammanfatta studierna på detta sättet. Det finns inga studier på hälsoeffekter av Vitaepro. Många referenser är studier på mat och inte på kosttillskott. Det finns inget i referenslistan om att Vitaepro är testat på vare sig idrottare eller någon annan grupp av människor [3–28]. De referenser som säger att kosttillskott är farliga finns inte med, vilket väcker frågan hur man valt ut referenserna.

I reklamen för Vitaepro står det ”Kosttillskottet som är kvalitetssäkrat för idrottare”. Det står inte hur det är kvalitetssäkrat. Det står bara hur pillren är gjorda, såsom: ”…varje ny produktsats som tillverkas testas mot förbjudna ämnen inom idrott och godkänns innan den får börja säljas till kunden” [29]. Det finns ingen information i reklamen om att kosttillskottet har någon påvisad effekt på hälsa eller prestation.

Denna artikel handlar om effekter av kosttillskott med vitaminer och mineraler, främst multivitamin- och mineralkosttillskott, i synnerhet de med antioxidanter. Är de bra, värdelösa eller till och med farliga?

Antioxidanter

I reklamen för Vitaepro står det att läsa om antioxidanter och hur viktiga de är. Därför några ord om antioxidanter, var de finns och hur de fungerar.

Antioxidanter motverkar oxidation. Oxidation är inte bra eftersom det vid oxidation kan produceras fria radikaler, som kan initiera kedjereaktioner som i sin tur kan skada organismers celler. Antioxidanter avslutar dessa kedjereaktioner genom att de själva lätt oxideras och därför skyddar t.ex. proteiner, fleromättade fettsyror, A-vitamin med flera ämnen mot oxidation.

Vitaminerna A, C, E (tokoferoler), riboflavin, karotenoider och selen är starka antioxidanter. Förutom näringsämnen, såsom vitaminer och mineraler, så finns det finns en mångfald av ämnen i vanlig mat som har antioxidativ verkan, så kallade fytokemikalier eller bioaktiva ämnen. Större mängder av bioaktiva ämnen finns bland annat i frukt, bär, olika grönsaker, såsom lök och olika kålsorter, grönt te, rött vin, vindruvor, apelsin, nötter och fröer, som alla är kraftfulla antioxidanter. Dessa livsmedel innehåller olika typer av fytokemikalier, såsom flavonoler, polyfenoler, katechiner och antocyaniner. Frukt, bär och grönsaker med starka färger, i synnerhet i det blåröda spektrat, innehåller mycket antioxidanter. Antioxidanter verkar ofta tillsammans, vilket innebär att den sammanlagda effekten blir större än effekten från var och en för sig. Det har visat sig att framför allt i antioxidantrika livsmedel som frukt och grönsaker är denna samverkande effekt särskilt stor. Det är alltså mycket bättre för hälsan att äta bra mat än att inta kosttillskott. Förutom att fungera som antioxidanter, så kan fytokemikalier i mat dämpa inflammationsprocesser i kroppen, aktivera immunförsvaret, stärka kroppens naturliga avgiftningssystem och kan även skydda mot cancer. Däremot har det visat sig svårt att påvisa dessa effekter när det gäller antioxidanter från kosttillskott [2, 30–33].

Det har gjorts många studier med kosttillskott med olika typer av antioxidanter [2, 30–42]. Det finns fall där de har skyddande effekt, men i de flesta fall har de ingen effekt, och i flera fall en ökad risk för cancer [34–42]. I en av de största studierna som utförts på kosttillskott så fick studien avbrytas på grund av att de personer som fick kosttillskott (betakaroten och E-vitamin) en cancerdiagnos i betydligt högre utsträckning än personerna i kontrollgruppen [34]. Liknande resultat fann man i en svensk studie på cirka 35 000 kvinnor där de kvinnor som tog multivitamintillskott fick bröstcancer i högre utsträckning än de som inte tog dessa kosttillskott [35]. Det finns alltså inte stöd för att kosttillskott med antioxidanter skyddar mot cancer, utan snarare tvärtom, alltså att de kan öka risken för cancer. Anledningen till detta kan vara att antioxidanter kan neutralisera fria radikaler, vilket då skyddar såväl friska celler som cancerceller mot fria radikaler. Konsekvensen av detta blir att effekten blir motsatt för en cancerfri person jämfört med en person med cancer. Eftersom det är i princip omöjligt att avgöra om en person är fri från cancerceller, så kan kosttillskott med antioxidanter påskynda cancerprocessen hos såväl cancerpatienten som den till synes cancerfria personen. Skillnaden mellan kosttillskott med antioxidanter och att äta frukt, bär och grönsaker är att de senare innehåller så många andra ämnen utöver antioxidanter som kan innebära ett cancerskydd (se föregående stycke).

Antioxidanter i pillerform och prestationsförmåga

Relevansen av antioxidanter som kosttillskott har ifrågasatts av många författare, bland annat i en artikel i den ansedda tidskriften American Journal of Clinical Nutrition, där man inte såg några effekter på fysiologiska och biokemiska markörer på muskler [42]. I litteraturgenomgången (27 referenser) författarna gör finner man stöd för såväl positiva som negativa som ingen effekt alls av antioxidanter. De refererar till att de nyare studierna pekar på negativa effekter av antioxidanter: ”… in the past 5 y, an increasing number of well-received studies are pointing toward a negative effect of antioxidant supplementation… Moreover, many more studies than in the past are now specifically addressing the effects of antioxidant supplementation on the exercise adaptations that take place after chronic exercise. Regarding the latter, it has been reported recently that antioxidant supplementation greatly decreases training efficiency and prevents many cellular adaptations to chronic exercise… Nevertheless, the debate is still open, and an equal number of recent studies have reported the reverse (ie, positive effects of antioxidant supplementation on exercise adaptations…) or virtually no effect of antioxidant supplementation on exercise adaptations…”. I en litteraturgenomgång av Filip Larsens och Tomas Schiffer [2] så visar den att antioxidanter i pillerform i bästa fall är helt värdelösa, men i många fall verkar de vara direkt negativa för anpassning till träning och prestationsförmågan [43–51]. Referenserna 43–48 visar försämrade effekter av kosttillskott och i referenserna 48–50 ser man inte någon skillnad mellan grupperna placebo och antioxidanttillskott. Slutsatsen är att ”vanlig” mat är bättre än piller. Idrottare äter vanligtvis mer än andra, vilket gör det extra lätt för dem att få i sig tillräckligt med antioxidanter.

Påverkar kosttillskott cancer, hjärt-kärlsjukdomar och livslängd?

Det man kan säga generellt är att kosttillskott fungerar när man har brist, men när man inte har brist så kan kosttillskott vara farligt och i bästa fall enbart innebära slöseri med pengar [30–32, 34–37]. Det finns studier som visar att kosttillskott kan ge ökad förekomst av cancer [30–32, 34, 35] eller ha begränsad eller ingen effekt på cancer [36, 37]. Det finns två undantag. I den ena studien fann man efter att ha följt män som tagit multivitamintabletter i cirka 11 år en något sänkt cancerincidens, hazard ratio, 0,92; 95% konfidensintervall (CI) 0,86 – 0,998 [51]. I en fransk studie där man ätit kosttillskott i cirka 7,5 år fann man ingen skillnad i cancereincidens, men i subgruppen män fann man en signifikant sänkning i cancerincidensen (relativ risk, 0,69; 95% CI 0,53 – 0,91) men inte hos kvinnor (relativ risk, 1,04, 95% CI 0,85 – 1,29) [52]. Dessa studier ledde dock inte till en reduktion i mortalitet (dödlighet). Kosttillskott har visat sig inte ha någon effekt på hjärt-kärlsjukdomar [36–38, 41, 53, 54]. Detsamma gäller för att förhindra förtidig död (all-cause mortality) där kosttillskott visat sig inte ha någon effekt [38, 40, 52] eller eventuellt förkorta livet [41].

Vitamin D och kalcium

Vitamin D och kalcium är viktigt för att bygga upp våra ben och tanken är därför logisk att genom att ge kosttillskott av vitamin D, plus eventuellt kalcium, skulle vara bra för våra ben och hindra benbrott hos äldre. Frågan är om denna logik kan verifieras med vetenskaplig forskning. År 2018 uppdaterade US Preventive Services Task Force (USPSTF) rekommendationerna för vitamin D-supplementering, med och utan kalcium, i syfte att förebygga frakturer [55]. Det är rekommendationer som gäller primärprevention mot benfrakturer och gäller inte för personer med en historia av frakturer, fallbenägenhet, eller har diagnostiserats för osteoporos eller brist på vitamin D. Kortfattat så är slutsatsen att man inte har tillräckligt med vetenskapligt belägg för att kunna avgöra fördelar och risker med tillskott av vitamin D och kalcium. Osäkerheten i att kunna ge tydliga rekommendationer grundar sig på ett flertal studier. I en randomiserad, dubbel-blind, placebo-kontrollerad studie fann man att vid en årlig intramuskulär injektion med 300 000 IU vitamin D2 inte var effektiv som prevention mot frakturer (non-vertebral fractures (icke-ryggkota-frakturer)) hos äldre män och kvinnor ur den allmänna populationen [56]. I en randomiserad kontrollerad studie på äldre kvinnor som fick en årlig hög dos av vitamin D3 så ökade risken för fall och frakturer [57]. I en randomiserad, placebo-kontrollerad klinisk studie på äldre personer som fick tillskott med vitamin D3 så minskade inte höftfrakturer och andra perifera frakturer [58]. I en randomiserad kontrollerad studie på äldre personer så fann man att tillskott av vitamin D3 inte medförde en prevention mot frakturer [59]. Dessa studier gör att det väcks tvivel om att ge vitamin D som kosttillskott för att förebygga benskörhet.

Rekommendationer om kosttillskott

Sammanfattningsvis så säger litteraturgenomgången: använd inte kosttillskott för att ersätta bra mat. Det kan vara skadligt för dig. En artikel beskriver det på detta sättet [54]: “In conclusion, β-carotene, vitamin E, and possibly high doses of vitamin A supplements are harmful. Other antioxidants, folic acid and B vitamins, and multivitamin and mineral supplements are ineffective for preventing mortality or morbidity due to major chronic diseases… supplementing the diet of well-nourished adults with (most) mineral or vitamin supplements has no clear benefit and might even be harmful. These vitamins should not be used for chronic disease prevention. Enough is enough”. En annan artikel skriver om antioxidanter som kosttillskott på detta sättet [41]: “The suggestion that antioxidant supplements can prevent chronic diseases has not been proved or consistently supported by the findings of published intervention trials. Further evidence regarding the efficacy, safety and appropriate dosage of antioxidants in relation to chronic disease is needed. The most prudent public health advice remains to increase the consumption of plant foods, as such dietary patterns are associated with reduced risk of chronic disease”.

Stora organisationerna såsom American Institute for Cancer Research, World Cancer Research Fund, Nordiska näringsrekommendationer och Livsmedelsverket rekommenderar att man ska äta bra mat och inte kosttillskott eftersom det kan vara farligt att äta kosttillskott [60-62]. Riksidrottsförbundets säger att det finns ”inget vetenskapligt stöd för att idrottsutövare med normal kosthållning har behov av extra kosttillskott”. Generellt behöver inte idrottsutövare några tillskott, förutsatt att de äter allsidigt. Riksidrottsförbundet avråder från bruk av kosttillskott, annat än på rent medicinska grunder [63]. Sveriges olympiska kommitté (SOK) håller med och skriver [64]: ”Så länge idrottaren äter allsidigt och tillfredsställer energibehovet så behövs inga vitamin- och mineraltillskott. Även om ett marginellt förhöjt behov föreligger hos individer som tränar mycket jämfört med normalbefolkningen, täcks detta utan problem via allsidigt kostintag som möter energibehovet. Vitamin- och mineraltillskott verkar inte prestationshöjande så länge ett bristtillstånd inte föreligger.”

Slutsats

Marknadsföringen av kosttillskott borde skärpas, speciellt när stora viktiga organisationer varnar för kosttillskott [60–64]. Det ska anges att de endast ska tas av personer med dokumenterad brist och det kan ge allvarliga sjukdomar om de som inte har brist intar kosttillskott. Vitaelab hänvisar till tester gällande innehållet i Vitaepro, men inte effekter av kosttillskottet, såsom påverkan på prestation eller hälsa eller i över huvud taget någonting annat. Den effekt Vitaelab hänvisar till är effekter av de olika näringsämnena när de äts som mat. Slutsatsen är att det bästa sättet att få positiva effekter av antioxidanter och näringsämnen är att äta bra mat och inte inta kosttillskott.

Gunnar Johansson
Professor i kostvetenskap

För mer info på vår hemsida om tillskott, se här och här.

Referenser

1. Lundberg T. Föråldrad syn på kosttillskott kan kosta mästerskapsmedaljer. SVT Opinion, 21 februari 2019. https://www.svt.se/opinion/foraldrad-syn-pa-kosttillskott-kan-kosta-masterskapsmedaljer.
2. Larsen F, Tomas Schiffer T. Antioxidanter på burk försämrar prestationen. Svensk Idrottsforskning 2014;(1):8-10. https://www.idrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Antioxidanter-forsamrar-prestation.pdf.
3. Panel on Dietary Antioxidants and Related Compounds, Subcommittees on Upper Reference Levels of Nutrients and Interpretation and Uses of DRIs SCotSEoDRIFaNBIoM: Dietary Reference Intakes for Vitamin C, Vitamin E, Selenium, and Carotenoids; 2000.
4. EFSA: Scientific Opinion on the substantion of health claims related to vitamin C; 2009, p 1226.
5. EFSA: Scientific Opinion on the substantion of health claims related to vitamin D; 2010, p 1468.
6. Visser M, Deeg DJ, Lips P: Low vitamin D and high parathyroid hormone levels as determinants of loss of muscle strength and muscle mass (sarcopenia): the Longitudinal Aging Study Amsterdam. J Clin Endocrinol Metab 2003;88:5766-5772.
7. Venning G: Recent developments in vitamin D deficiency and muscle weakness among elderly people. BMJ 2005;330:524-526.
8. Bunout D, Barrera G, Leiva L, Gattas V, de la Maza MP, Avendano M, Hirsch S: Effects of vitamin D supplementation and exercise training on physical performance in Chilean vitamin D deficient elderly subjects. Exp Gerontol 2006;41:746-752.
9. Foo LH, Zhang Q, Zhu K, Ma G, Hu X, Greenfield H, Fraser DR: Low vitamin D status has an adverse influence on bone mass, bone turnover, and muscle strength in Chinese adolescent girls. J Nutr 2009;139:1002-1007.
10. Dhesi JK, Jackson SH, Bearne LM, Moniz C, Hurley MV, Swift CG, Allain TJ: Vitamin D supplementation improves neuromuscular function in older people who fall. Age Ageing 2004;33:589-595.
11. Janssen HC, Samson MM, Verhaar HJ: Vitamin D deficiency, muscle function, and falls in elderly people. Am J Clin Nutr 2002;75:611-615.
12. EFSA: Scientific Opinion on the substantion of health claims related to DHA and EPA; 2010, p 1796.
13. EFSA: Scientific Opinion on the substantion of health claims related to vitamin E; 2010, p 1816.
14. EFSA: Scientific Opinion on the substantion of health claims related to selenium; 2009, p 1220.
15. EFSA: Scientific Opinion on the substantion of health claims related to selenium; 2010, p 1727.
16. Huang HY, Appel LJ, Croft KD, Miller ER, III, Mori TA, Puddey IB: Effects of vitamin C and vitamin E on in vivo lipid peroxidation: results of a randomized controlled trial. Am J Clin Nutr 2002;76:549-555.
17. EFSA: Scientific Opinion on the substantion of health claims related to vitamin C; 2010, p 1815.
18. Padayatty SJ, Katz A, Wang Y, Eck P, Kwon O, Lee JH, Chen S, Corpe C, Dutta A, Dutta SK, Levine M: Vitamin C as an antioxidant: evaluation of its role in disease prevention. J Am Coll Nutr 2003;22:18-35.
19. Ames BN, Shigenaga MK, Hagen TM: Oxidants, antioxidants, and the degenerative diseases of aging. Proc Natl Acad Sci U S A 1993;90:7915-7922.
20. Sies H: Strategies of antioxidant defense. Eur J Biochem 1993;215:213-219.
21. Rebouche CJ: Ascorbic acid and carnitine biosynthesis. Am J Clin Nutr 1991;54:1147S-1152S.
22. Chevion S, Moran DS, Heled Y, Shani Y, Regev G, Abbou B, Berenshtein E, Stadtman ER, Epstein Y: Plasma antioxidant status and cell injury after severe physical exercise. Proc Natl Acad Sci U S A 2003;100:5119-5123.
23. Bloomer RJ: The role of nutritional supplements in the prevention and treatment of resistance exercise-induced skeletal muscle injury. Sports Med 2007;37:519-532.
24. Nieman DC, Peters EM, Henson DA, Nevines EI, Thompson MM: Influence of vitamin C supplementation on cytokine changes following an ultramarathon. J Interferon Cytokine Res 2000;20:1029-1035.
25. Tauler P, Aguilo A, Gimeno I, Fuentespina E, Tur JA, Pons A: Influence of vitamin C diet supplementation on endogenous antioxidant defences during exhaustive exercise. Pflugers Arch 2003;446:658-664.
26. Zoppi CC, Hohl R, Silva FC, Lazarim FL, Neto JM, Stancanneli M, Macedo DV: Vitamin C and e supplementation effects in professional soccer players under regular training. J Int Soc Sports Nutr 2006;3:37-44.
27. Cantorna MT, Zhu Y, Froicu M, Wittke A: Vitamin D status, 1,25-dihydroxyvitamin D3, and the immune system. Am J Clin Nutr 2004;80:1717S-1720S.
28. Bikle D: Nonclassic actions of vitamin D. J Clin Endocrinol Metab 2009;94:26-34.
29. VitaeLab. Nyhet! VitaePro Plus är kvalitetssäkrat för idrottare. www.informed-sport.com https://www.vitaepro.se/artiklar/Informed-Sport/.
30. Le Gal K. Effects of antioxidant supplementation on cancer progression. University of Gothenburg, Sahlgrenska Academy. Doctoral Theses 2018-06-08.
31. Le Gal K, Ibrahim MX, Wiel C, Sayin VI, Akula MK, Karlsson C, Dalin MG, Akyürek LM, Lindahl P, Nilsson J, 32. Bergo MO. Antioxidants can increase melanoma metastasis in mice. Sci Transl Med. 2015;7(308):308re8.
33. Hillgren J. En turbulent vecka för Martin Bergö. http://www.akademiliv.se/2015/10/28712/.
34. Westerblad H. Antioxidanter förbättrar inte återhämtningen. Svensk Idrottsforskning 14 dec 2105. https://www.idrottsforskning.se/antioxidanter-forbattrar-inte-aterhamtningen/.
35. Alpha-Tocopherol, Beta Carotene Cancer Prevention Study Group. The effect of vitamin E and beta carotene on the incidence of lung cancer and other cancers in male smokers. N Engl J Med. 1994;330(15):1029-35.
36. Larsson SC1, Akesson A, Bergkvist L, Wolk A. Multivitamin use and breast cancer incidence in a prospective cohort of Swedish women. Am J Clin Nutr. 2010;91(5):1268-72.
37. Fortmann SP, Burda BU, Senger CA, Lin JS, Whitlock EP. Vitamin and mineral supplements in the primary prevention of cardiovascular disease and cancer: an updated systematic evidence review for the U.S. Preventive Services Task Force. Ann Intern Med 2013;159(12):824-34.
38. Huang HY, Caballero B, Chang S, Alberg AJ, Semba RD, Schneyer CR. et al. The efficacy and safety of multivitamin and mineral supplement use to prevent cancer and chronic disease in adults: a systematic review for a National Institutes of Health state-of-the-science conference. Ann Intern Med 2006;145(5):372-85.
39. LamasGA, BoineauR, GoertzC, MarkDB, RosenbergY, StylianouM. et al. TACT (Trial to Assess Chelation Therapy) InvestigatorsOral high-dose multivitamins and minerals after myocardial infarction. A randomized trial. Ann Intern Med 2013;159(12):797-805.
40. BjelakovicG, NikolovaD, GluudC. Antioxidant supplements to prevent mortality. JAMA 2013;310(11):1178-9.
Miller ER, Pastor-Barriuso R, Dalal D, Riemersma RA, Appel LJ, Guallar E. Meta-analysis: high-dosage vitamin E supplementation may increase all-cause mortality. Ann Intern Med 2005;142(1):37-46.
41. Stanner SA, Hughes J, Kelly CN, Buttriss J. A review of the epidemiological evidence for the ’antioxidant hypothesis’. Public Health Nutr. 2004;7(3):407-22.
42. Theodorou AA, Nikolaidis MG, Paschalis V, Koutsias S, Panayiotou G, Fatouros IG, Yiannis Koutedakis, Jamurtas AZ. No effect of antioxidant supplementation on muscle performance and blood redox status adaptations to eccentric training. Am J Clin Nutr 2011;93:1373–83.
43. Malm C, Svensson M, Ekblom B, Sjödin B. Effects of ubiquinone-10 supplementation and high intensity training on physical performance in humans. Acta physiologica Scandinavica. 1997;161(3):379-84.
44. Marshall RJ, Scott KC, Hill RC, Lewis DD, Sundstrom D, Jones GL, Harper J. Supplemental vitamin C appears to slow racing greyhounds. J Nutr 2002;132(6 Suppl 2):1616S-21S.
45. Close GL, Ashton T, Cable T, Doran. Ascorbic acid supplementation does not attenuate post-exercise muscle soreness following muscle-damaging exercise but may delay the recovery process. Br J Nutr 2006;95(5):976-81. 46. Gomez-Cabrera MC, Domenech E, Romagnoli M, Arduini A, Borras C, Pallardo FV, Sastre J, Viña J. Oral administration of vitamin C decreases muscle mitochondrial biogenesis and hampers training-induced adaptations in endurance performance. Am J Clin Nutr 2008;87(1):142-9.
47. Ristow M, Zarse K, Oberbach A, Klöting N, Birringer M, Kiehntopf M, Stumvoll M, Kahn CR, Blüher M. Antioxidants prevent health-promoting effects of physical exercise in humans. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America.2009;106(21):8665-70.
48. Strobel NA, Peake JM, Matsumoto A, Marsh SA, Coombes JS, Wadley GD. Antioxidant supplementation reduces skeletal muscle mitochondrial biogenesis. Strobel, NA. et al. Medicine and Science in Sports and Exercise. 2011;43(6):1017-24.
49. Higashida K, Kim SH, Higuchi M, Holloszy JO, Han D-H. Normal adaptations to exercise despite protection against oxidative stress. Am J Physiol Endocrin Metab 2011;301(5):E779-84.
50. Wadley GD, G. K. McConell GK. High-dose antioxidant vitamin C supplementation does not prevent acute exercise-induced increases in markers of skeletal muscle mitochondrial biogenesis in rats. J Appl Physiol 2010;108(6):1719-26.
51. Yfanti C, Åkerström T, Nielsen S, Nielsen A, Mounier R, Mortensen O, Lykkesfeldt J, Rose A, Fischer C, Pedersen B. Antioxidant Supplementation Does Not Alter Endurance Training Adaptation. Medicine and Science in Sports and Exercise 2010;42(7):1388-95.
52. Gaziano JM, Sesso HD, Christen WG, Bubes V, Smith JP, MacFadyen J, et al. Multivitamins in the prevention of cancer in men: The Physicians’ Health Study II randomized controlled trial. JAMA. 2012;308(18):1871-80.
53. Hercberg S, Galan P, Preziosi P, Bertrais S, Mennen L, Malvy D, et al. The SU.VI.MAX Study: a randomized, placebo-controlled trial of the health effects of antioxidant vitamins and minerals. Arch Intern Med. 2004;164(21):2335–42.
54. Miller ER, Juraschek S, Pastor-Barriuso R, Bazzano LA, Appel LJ, Guallar E. Meta-analysis of folic acid supplementation trials on risk of cardiovascular disease and risk interaction with baseline homocysteine levels. Am J Cardiol2010106517-27.
55. Guallar E, Stranges S, Mulrow C, Appel LJ, Miller ER. Enough is enough: Stop wasting money on vitamin and mineral supplements. Ann Intern Med. 2013;159(12):850-1.
56. US Preventive Services Task Force, Grossman DC, Curry SJ, Owens DK et al. Vitamin D, Calcium, or Combined Supplementation for the Primary Prevention of Fractures in Community-Dwelling Adults: US Preventive Services Task Force Recommendation Statement. JAMA 2018;319(15):1592-1599. doi: 10.1001/jama.2018.3185.
57. Smith H, Anderson F, Raphael H, Maslin P, Crozier S, Cooper C. Effect of annual intramuscular vitamin D on fracture risk in elderly men and women—a population-based, randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Rheumatology 2007;46(12):1852–1857.
58. Sanders KM, Stuart AL, Williamson EJ et al. Annual High-Dose Oral Vitamin D and Falls and Fractures in Older Women. A Randomized Controlled Trial. JAMA 2010;303(18):1815-1822. doi:10.1001/jama.2010.594.
59. Lips P, Graafmans WC, Ooms ME, Bezemer PD, Bouter LM. Vitamin D supplementation and fracture incidence in elderly persons. A randomized, placebo-controlled clinical trial, Ann Intern Med 1996;124:400-6.
60. Meyer HE, Smedshaug GB, Kvaavik E, Falch JA, Tverdal A, Pedersen JI. Can vitamin D supplementation reduce the risk of fracture in the elderly? A randomized controlled trial, J Bone Miner Res , 2002, vol. 17 (pg. 709-15).
61. World Cancer Research Fund / American Institute for Cancer Research. Food, Nutrition, Physical Activity, and the Prevention of Cancer: a Global Perspective. Washington DC: AICR, 2007.
62. Nordic Nutrition Recommendations (NNR) 2012, 5th edition: Integrating nutrition and physical activity. Nordiska ministerrådet: Copenhagen; 2014.
63. Livsmedelsverket. Kosttillskott. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/kosttillskott?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=kosttillskott&_t_tags=language%3asv%2csiteid%3a67f9c486-281d-4765-ba72-ba3914739e3b&_t_ip=62.20.156.140&_t_hit.id=Livs_Common_Model_PageTypes_SectionPage/_54d2e490-beab-4abf-8d04-65cce4e5c5e2_sv&_t_hit.pos=1

64. Riksidrottsförbundet. Riksidrottsförbundets kostpolicy. https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/antidoping/kosttillskott/rf_kostpolicy.pdf
65. Sveriges Olympiska Kommitté. Kostrekommendationer för olympiska idrottare. https://sok.se/download/18.3e3b95e91555e5c9d8b6a15e/1466669159954/Kostrekommendationer%20f%C3%B6r%20Olympiska%20Idrottare_juni2016.pdf

Bli medlem

Man behöver inte vara läkare eller jobba inom vården för att bli medlem i Läkare för Framtiden.

Det kostar 300 kr per kalenderår (studerande och pensionärer betalar 100 kr per kalenderår). Tecknar du medlemskap i oktober eller senare bjuder vi även på följande års medlemskap!

Läs mer ›

Följ oss på Facebook

Prenumerera via e-post

Fyll i din e-postadress för att prenumerera på vårt nyhetsbrev, samt bli notifierad via e-post när vi postar nya inlägg.

Twitter

Instagram