Kokosolja, ”superfood” med magiska egenskaper?

Huvudbudskap

  • Kokosolja eller kokosfett har på senare år hyllats i kokböcker, hälsobloggar, på nätet i övrigt och på många tidningars hälsosidor som ”superfood”.
  • Kokosolja ska betraktas som övriga fetter med hög andel mättade fettsyror, såsom smör och många andra animaliska fetter. Detta ger samma negativa hälsoeffekter som när man äter mättat fett från vilken livsmedelskälla som helst.
  • Slutsatsen är att kokosolja inte kan betraktas som ”superfood”

Kokosolja har på senare år blivit mycket populär. Den har marknadsförts som en olja med fantastiska egenskaper, såsom att vara både virus- och bakteriehämmande, bota cancer genom att stödja immunsystemet, balansera insulinnivåerna, skydda mot hjärt-kärlsjukdomar genom att minska kolesterolhalten i blodet och förbättra kärlen, att underlätta viktminskning med flera egenskaper. I kokböcker, i hälsobloggar, på nätet i övrigt och på många tidningars hälsosidor hyllas kokosfett eller kokosolja som ”superfood” [1, 2]. T.ex., John Douillard hänvisar i referens 2 till 10 000 referenser som ska visa att kokosfett är bra. I den referenslistan finns en del referenser från Coconut Research Center som kommer fram till att kokosolja är bra, såsom detta citat: ”Whatever the answers to these questions, it should be evident that coconut oil is not a player in the atherogenic process and therefore that it cannot be atherogenic” [3] och detta citat: ”Scientist have recently discovered a new powerful weapon against heart disease. As surprisingly it may seem, this new weapon is coconut oil” [4]. Längst ner i referens 4 står det: ”This website is for informational purpose only, and is educational in its nature. Statements made here have not been evaluated by the FDA”. Argumenteringen för att tala om att kokosolja är bra går ofta ut på att i länder där man äter kokosolja, såsom Indien, Sri Lanka, Filipinerna, Indonesien med flera länder är död i hjärt-kärlsjukdom mindre vanlig än i andra länder [3]. En annan argumentering för att kokosolja är bra för hjärtat går ut på att kokosolja innehåller medium chain fatty acids (MCFA) [3]. Sambandet mellan mätt fett (som kokosolja är rikt på) och hjärt-kärlsjukdomar anser vissa förespråkare för kokosolja enbart vara en myt [3-5]. De går alltså i denna fråga rakt emot nedanstående organisationers kostråd.

När man läser den vetenskapliga litteraturen finns inte samma entusiasm för kokosolja som man kan finna när man googlar om kokosolja på nätet. American Heart Association varnar för kokosolja och jämställer oljan med smör och liknande fetter med mycket mättat fett [6], främst animaliska fetter [6]. Liknande information finns hos The British Heart Foundation, UK Department of Health [7], The World Health Organization (WHO) [8], Livsmedelsverket [9], Nordiska näringsrekommendationer (NNR 2012) [10], Hjärt-Lungfonden [11] och flera andra organisationer inom hälso- och sjukvårdsområdet.

När det gäller vetenskapliga studier som studerat kokosolja i relation till risken att få hjärt-kärlsjukdomar är resultaten entydiga. Redan för över 40 år sedan varnade man för kokosolja i tidskriften ”Circulation” där man skrev: “Coconut oil is one of the most potent agents for elevating serum cholesterol level” [12]. Denna varning håller man fortfarande fast vid och som återkommer i reviewartiklar från 2016 och 2017 där slutsatsen om kokosolja är: ”Coconut oil should be avoided” [13, 14].

Kokosolja innehåller i stort sett bara fett, främst mättat fett, lite enkelomättat fett och ännu mindre fleromättat fett. I tabell 1 jämförs fettsyrasammansättningen hos kokosolja, smör och rapsolja. Det är fettsyrasammansättningen som förklarar effekten av kokosolja och alla andra fetter med liknande fettsyrasammansättning, likväl som ett totalt kostintag med denna fettsyrasammansättning. Kokosolja är inte unik i sin fettsyrasammansättning och kan jämställas med smör och andra fetter, främst animaliska fetter. De mättade fettsyror som ingår i kokosfett föreslås ibland vara bra för hälsan men det finns inte stöd för att det skulle vara mer hälsosamt att äta kokosfett än annat fett [9]. Den enda studie där kokosolja har haft en ”bättre blodprofil” var när kokosolja jämfördes med smör [15]. Jag talar här inte om hel kokos eller kokosflingor som innehåller förutom fett även protein, kolhydrater, fiber, folat, järn med flera ämnen (Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas) [9, 16].

.

Man vet att plasmakolesterol ökar bara några timmar efter intag av kokosolja [16] och att kokosolja höjer LDL-kolesterol mer än fett från rött kött (beef fat). [17]. Ett flertal studier har visat liknande resultat, alltså att kokosolja höjer kolesterolhalten i blodet. I en reviewartikel från 2016 fann man i sju interventionsstudier att kokosolja ökade totalkolesterolhalten i alla sju studier och att LDL-kolesterolhalten ökade i sex av studierna. [18]. Ett flertal studier har visat att när man påverkar kolesterolhalten så påverkas insjuknandet i hjärt-kärlsjukdomar [19-25]. Kolesterolhalterna, speciellt LDL-kolesterol i serum och plasma har visat sig vara goda markörer för hjärt-kärlsjukdom [19-25].

En vanlig missuppfattning är att de mättade fettsyrorna i kokosolja har speciella gynnsamma effekter på hälsan. Det stämmer inte. Kokosolja innehåller i huvudsak medellånga fettsyror, vilka metaboliseras annorlunda än de långa mättade fettsyrorna [26]. Kokosolja består främst av fettsyrorna C12:0 (laurinsyra; lauric acid) och C14:0 (myrinstinsyra; myristic acid), som har en kraftfull LDL-kolesterolhöjande effekt [26, 27]. Kokosolja ska därför inte rekommenderas till personer som vill eller behöver minska risken för hjärt-kärlsjukdomar [14].

Kokosfett är alltså inte bra att äta om man vill undvika att få hjärt-kärlsjukdomar. Detta gäller också för diabetes. Det handlar om att kokosfett innehåller mycket mättat fet och att det finns ett samband mellan fett, speciellt mättat fett och diabetes [29-31]. Det är i synnerhet mättat fett som är relaterat till fettinducerad insulinokänslighet [29-31]. Man säger att diabetes är: ”a disease of fat toxicity”. Detta eftersom fett ger insulinresistens i muskler och lever som i sin tur leder till betacelldysfunktion i bukspottkörteln [29-31]. Det finns även samband mellan insulinresistens, diabetes och cancer [32]. The American Diabetes Association (ADA) rekommenderar att man ska hålla nere på intaget av mättat fett och helst byta ut det mot fleromättat fett [33].

Slutsatsen av denna genomgång av den vetenskapliga litteraturen är att det finns ingenting magiskt med kokosfett. Det är ett fett som innehåller mycket mättat fett och därmed har samma effekt på hälsan som mättat fett från andra livsmedelskällor. Kokosolja kan alltså inte betraktas som ”superfood”.

Tabell 1. En jämförelse av mängden olika fettsyror i kokosfett, smör och rapsolja. (Källa: Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas).

Livsmedel Gram fettsyror per 100 gram livsmedel
Mättade Enkelomättade Fleromättade
Kokosfett 92 6 2
Smör (80 % fett) 55 19 3
Rapsolja 7 61 27


Gunnar Johansson
Professor i kostvetenskap

Referenser

  1. Lockyer S, Stanner S. Coconut oil – a nutty idea? Nutr Bull. 2016;2016:42–54.
  2. John Douillard’s LifeSpa. Coconut Oil: The one saturated fat you should be eating.  https://www.youtube.com/watch?v=S5kKlR5Mqgo. (Hämtad 2018-05-18).
  3. Dayrit  CS. Coconut oil: Atherogenic or Not? (What therefore causes Atherosclerosis?). http://coconutresearchcenter.org/wp-content/uploads/2015/11/article-032305.pdf. (Hämtad 2018-05-21).
  4. Fife B. coconut oil and heart disease. http://www.coconutresearchcenter.org/index.php/articles-and-videos/coconut-information/coconut-oil-and-heart-disease-2/. (Hämtad 2018-05-21).
  5. Kurera debatt 27 juni, 2017. Falsk fakta i artikel om kokosolja. https://kurera.se/falsk-fakta-i-artikel-om-kokosolja/. (Hämtad 2018-05-04).
  6. American Heart Association.  http://www.heart.org/. (Hämtad 2018-05-04).
  7. British Heart Foundation. I’ve heard coconut oil is good for you. Is this true? https://www.bhf.org.uk/heart-matters-magazine/nutrition/ask-the-expert/coconut-oil. (Hämtad 2018-05-04).
  8. WHO. http://www.who.int/. (Hämtad 2018-05-04).
  9. Livsmedelsverket. Smör, margarin och matolja. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/smor-margarin-och-matolja?_t_id=1B2M2Y8AsgTpgAmY7PhCfg%3d%3d&_t_q=kokosfett&_t_tags=language%3asv%2csiteid%3a67f9c486-281d-4765-ba72-ba3914739e3b&_t_ip=62.20.156.140&_t_hit.id=Livs_Common_Model_PageTypes_ArticlePage/_72ccb1db-993c-4a94-8066-0d90a101b0b2_sv&_t_hit.pos=1 (Hämtad 2018-05-04).
  10. Nordic Nutrition Recommendations (NNR) 2012, 5th edition: Integrating nutrition and physical activity. Nordiska ministerrådet: Copenhagen; 2014.
  11. Hjärt-Lungfonden. https://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Halsa/kost/Fragor-och-svar/Vilket-fett-ar-bast-for-hjartat/. (Hämtad 2018-05-04).
  12. Wright IS. Coconut oil is one of the most potent agents for elevating serum cholesterol level. Editorial: Cardiovascular diseases-guidelines for prevention and care resources. Circulation. 1974;49(3):387-9.
      
  13. Zock PL, Blom WA, Nettleton JA, Hornstra G. Progressing Insights into the Role of Dietary Fats in the Prevention of Cardiovascular Disease. Curr Cardiol Rep. 2016;18(11):111. doi: 10.1007/s11886-016-0793-y.
  14. Freeman AM, Morris PB, Barnard N et al. Trending Cardiovascular Nutrition Controversies. J Am Coll Cardiol. 2017;69(9):1172-87.
  15. Cox C, Sutherland W, Mann J, de Jong S, Chisholm A, Skeaff M. Effects of dietary coconut oil, butter and safflower oil on plasma lipids, lipoproteins and lathosterol levels. Eur J Clin Nutr. 1998;52(9):650-4.
  16. Livsmedelsverket. Matfetter – råd. https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/kostrad-och-matvanor/rad-om-bra-mat-hitta-ditt-satt/matfetter—rad.
  17. Myhrstad MC, Narverud I, Telle-Hansen VH et al. Effect of the fat composition of a single high-fat meal on inflammatory markers in healthy young women. Br J Nutr. 2011;106(12):1826-35.
  18. Reiser R, Probstfield JL, Silvers A,  et al. Plasma lipid and lipoprotein response of humans to beef fat, coconut oil and safflower oil. Am J Clin Nutr. 1985;42(2):190-7.
  19. Eyres L, Eyres MF, Chisholm A, Brown RC. Coconut oil consumption and cardiovascular risk factors in humans. Nutr Rev. 2016;74(4):267-80.
  20. The Emerging Risk Factors Collaboration. Major Lipids, Apolipoproteins, and Risk of Vascular Disease. JAMA. 2009;302(18):1993-2000. doi:10.1001/jama.2009.1619.
  21. Prospective Studies Collaboration. Blood cholesterol and vascular mortality by age, sex, and blood pressure: a meta-analysis of individual data from 61 prospective studies with 55000 vascular deaths. Lancet. 2007;370(9602):1829-39.
  22. Clarke R, Emberson J, Fletcher A, Breeze E, Marmot M, Shipley MJ. Life expectancy in relation to cardiovascular risk factors: 38 year follow-up of 19,000 men in the Whitehall study. Br Med J. 2009;339:b3513.
  23. Björck L, Rosengren A, Bennett K, Lappas G, Capewell S. Modelling the decreasing coronary heart disease mortality in Sweden between 1986 and 2002. Eur Heart J. 2009;30:1046-56.
  24. Rosengren A, Eriksson H, Hansson PO, Svärdsudd K, Wilhelmsen L, Johansson S, et al. Obesity and trends in cardiovascular risk factors over 40 years in Swedish men aged 50. J Intern Med. 2009;266(3):268-76.
  25. Eliasson M, Janlert U, Jansson J, Stegmayr B. Time trends in population cholesterol levels 1986–2004: influence of lipid-lowering drugs, obesity, smoking and educational level. The northern Sweden MONICA study. J Intern Med. 2006;260(6):551-9.
  26. Olsson AG, Bengtsson F, Rosengren A, Per Tornvall P. Kolesterolhypotesen står sig. Läkartidningen. 2010;107(12):831-6.
  27. Zock PL, Blom WA, Nettleton JA, Hornstra G. Progressing Insights into the Role of Dietary Fats in the Prevention of Cardiovascular Disease. Curr Cardiol Rep. 2016;18(11):111. doi: 10.1007/s11886-016-0793-y.
  28. Mensink RP, Zock PL, Kester AD, Katan MB. Effects of dietary fatty acids and carbohydrates on the ratio of serum total to HDL cholesterol and on serum lipids and apolipoproteins: a meta-analysis of 60 controlled trials. Am J Clin Nutr. 2003;77(5):1146–55.
  29. Mensink RP. Effects of saturated fatty acids on serum lipids and lipoproteins: a systematic review and regression analysis. Geneva: World Health Organization; 2016.
  30. Lichtenstein AH, Schwab US. Relationship of dietary fat to glucose metabolism. Atherosclerosis. 2000;150:227–243.
  31. Rachek LI. Free fatty acids and skeletal muscle insulin resistance. Prog Mol Biol Transl Sci. 2014;121:267-92. doi: 10.1016/B978-0-12-800101-1.00008-9.
  32. Taylor R. Banting Memorial lecture 2012: reversing the twin cycles of type 2 diabetes. Diabet Med. 2013;30(3):267-75. doi: 10.1111/dme.12039.
  33. Westley RL, May FEB. A Twenty-First Century Cancer Epidemic Caused by Obesity: The Involvement of Insulin, Diabetes, and Insulin-Like Growth Factors. Int J Endocrinology. 2013, Article ID 632461. http://dx.doi.org/10.1155/2013/632461
  34. American Diabetes Association. Lifestyle Management: Standards of Medical Care in Diabetes—2018. Diabetes Care 2018; 41(Supplement 1): S38-S50.

Bli medlem

Man behöver inte vara läkare eller jobba inom vården för att bli medlem i Läkare för Framtiden.

Det kostar 300 kr per kalenderår (studerande och pensionärer betalar 100 kr per kalenderår). Tecknar du medlemskap i oktober eller senare bjuder vi även på följande års medlemskap!

Läs mer ›

Följ oss på Facebook

Prenumerera via e-post

Fyll i din e-postadress för att prenumerera på vårt nyhetsbrev, samt bli notifierad via e-post när vi postar nya inlägg.

Twitter

Instagram