Hur mycket måste vi ändra kosten för stora hälsofördelar?

Idag är experter och hälsomyndigheter överens att om vi vill främja vår hälsa så ska vi göra kosten grönare, dvs mer från växtriket, mindre från djurriket och mindre processade livsmedel.
Världscancerfonden rekommenderar oss att helt utesluta charkvaror som skinka, korv och kassler ur kosten. Utöver det är de flesta idag vedertagna rekommendationer för hälsosamt ätande inte exklusiva på något vis. Det vill säga, de rekommenderar inte specifikt att vi helt utesluter något livsmedel utan ger bara en försiktig vägledning i vilken riktning vi bör styra våra kostval.

De senaste årtionden har det kommit mycket forskning som tyder på att större koständringar ger större vinster för vår hälsa. Om vi faktiskt utesluter livsmedel som är skadliga eller som har dålig effekt att göra oss friskare så tyder mycket på att att risken för kroniska sjukdomar minskar ännu mer än om vi behåller dem i olika grad. Läkare för framtiden har sedan vi bildades varit måna om att få ut denna information. Vi har använt termen ”växtbaserad kost” för att beskriva ett sådant, teoretiskt optimalt kostmönster. I engelsk litteratur benämns detta kostmönster ”whole foods plant-based diet” och innebär att man siktar på att äta bara hela vegetabilier, dvs frukt, grönsaker, baljväxter, fullkorn, bär, nötter och frön. Denna kost är näringsriktig i alla livets skeden men alla som äter övervägande från växtriket måste ta tillskott av vitamin B-12.
Några mer kända studier som talar starkt för växtbaserad kost är de så kallade Adventiststudierna. Detta är studier av en befolkning som tillhör en protestantisk kyrka där hälsosamt ätande främjas. Alla i denna befolkning äter mycket hälsosamt, faktiskt lite bättre än vad som rekommenderas av Livsmedelsverket och motsvarande experter. Hälften av befolkningen är vegetarianer och bland dessa finns både veganer, lakto-ovo-vegetarianer och fisk-vegetarianer. Det man ser i dessa studier är att veganerna är de som är friskast och har hälsosammast vikt och ju mer animaliska produkter som äts, desto mer ökar förekomst av sjukdom och övervikt.
Andra kända studier som visar överlägsna vinster av växtbaserat ätande är de som är gjorda av forskarna Dean Ornish och Caldwell Esselstyn. Oberoende av varandra har de visat att råd om en helt växtbaserad kost kan få hjärtkärlsjukdom att gå tillbaka. Patienter med svår hjärtkärlsjukdom gjorde kranskärlsröntgen vid start och lade sedan om kosten. Efter fem år gjordes ny kranskärlsröntgen. Man såg då till allas förvåning att kärlen hade öppnat sig. Sjukdomen hade gått tillbaka. Detta är inte visat med råd om mer försiktiga koständringar och inte heller med några läkemedel eller ingrepp.

Vissa animaliska livsmedel som fisk eller lätta mejeriprodukter eller vissa processade livsmedel som vegetabiliska oljor uppvisar i studier inte i sig några större hälsorisker. Många expertråd lyfter till och med dessa som livsmedel vi bör äta mer av. Det är därför inte rimligt att tro att mindre mängd av dessa livsmedel i tillägg till en helt växtbaserad kost skulle leda till någon signifikant hälsorisk. Å andra sidan är inte någon vinst med något sådant tillägg heller visat.

Exakt var gränsen går för tillägg av animaliska och processade livsmedel innan signifikant hälsorisk infinner sig går inte att säga idag. Men om vi beslutat oss för att på allvar förändra vår hälsa genom koständringar, då talar mycket för att vi bör se hela vegetabilier som vår huvudsakliga föda och lägga till animaliska eller processade livsmedel endast undantagsvis. Låter vi dessa undantag bli glesa behöver vi sannolikt inte heller bekymra oss för hälsorisk när undantag sker.

Många som äter en genomsnittlig blandkost kan rygga tillbaka när en helt växtbaserad kost beskrivs. ”Vad ska man då äta?” kan vi ibland höra. Är det en rimlig invändning?
Ur en synvinkel, ja. Om vi ser till vårt genomsnittliga kalori-intag består det idag till cirka 85% av animaliska eller processade livsmedel enligt Jordbruksverket. Att utesluta 85% av vad man äter kan ju förstås upplevas om en fullständigt omöjlig uppgift. Denna siffra är dock högre än vad många upplever. Det beror på att animaliska och processade livsmedel i regel är mycket mer kalori-täta än hela vegetabilier. Har vi hälften på tallriken med frukt och grönt kan det vara så att de ändå inte är mer än en tiondel av vårt kalori-intag.

En alternativ synvinkel som kan underlätta vår resa mot hälsosamt ätande är att räkna antalet livsmedel vi har att välja på. Enligt FN ska det finnas uppskattningsvis 50 000 ätbara växter i världen. Tyvärr hittar vi bara en bråkdel av dessa i våra livsmedelsbutiker men vi kan ändå konstatera att det finns mycket att välja på bland hela vegetabilier. Räknar vi animaliska och processade livsmedel till ett tiotal eller som mest ett hundratal kan vi konstatera att en helt växtbaserad kost innebär att utesluta endast någon promille av tillgängliga livsmedel. Genast blev det mycket enklare!

Dessa perspektiv visar också hur snett det har gått med vårt genomsnittliga kostintag. Vi har låtit en promille av tillgängliga livsmedel dominera vår kost och det har blivit de som gör oss sjuka, förstör miljön och, gällande animaliska livsmedel, leder till lidande och död för miljarder djur. Detta kostmönster har vuxit fram genom felaktiga föreställningar om näringslära, mossiga traditioner och genom oansvarigt agerande från matindustrin.
Är det inte dags för oss att tänka om?

Låt vår nästa måltid centreras kring hela vegetabilier och låt oss göra regel av att stryka den promille av alla livsmedel som gör oss sjuka!

David Stenholtz
Ordförande Läkare för framtiden

Denna artikel med mindre ändringar är tidigare publicerad i tidningen VEGO. För att prenumerera, klicka här.

Bli medlem

Man behöver inte vara läkare eller jobba inom vården för att bli medlem i Läkare för Framtiden.

Det kostar 300 kr per kalenderår (studerande och pensionärer betalar 100 kr per kalenderår). Tecknar du medlemskap i oktober eller senare bjuder vi även på följande års medlemskap!

Läs mer ›

Följ oss på Facebook

Prenumerera via e-post

Fyll i din e-postadress för att prenumerera på vårt nyhetsbrev, samt bli notifierad via e-post när vi postar nya inlägg.

Twitter

Instagram