Kött

De livsmedel som ökar risk för diabetes är framförallt snabba kolhydrater som socker och vitt mjöl samt animaliska produkter. Ökad vikt är en riskfaktor i sig. Det innebär att alla livsmedel som är kaloritäta och därmed ökar risk för övervikt bör undvikas inom ramen för diabetesprevention. Där ingår så klart animaliska produkter, socker och vitt mjöl men även vegetabiliska oljor och margarin. Nötter och frön är också kaloritäta men i studier verkar de inte orsaka samma viktuppgång som livsmedel med motsvarande kaloritäthet. Man har dessutom visat att de är väldigt effektiva för att förebygga hjärtkärlsjukdom.
Vi kommer här att presentera ett antal studier som analyserat risk att drabbas av diabetes i relation till kostintag.

Adventist Health Study-2
Det här är sannolikt den mest tillförlitliga studien avseende att studera den skadliga effekten av animaliska produkter. Om man vill göra det är det optimala att en stor del av den studerade befolkningen inte äter dessa produkter sedan lång tid tillbaka. I Sverige till exempel skulle det vara svårt att få bra data. En mycket liten andel av befolkning är i dagsläget veganer och de som är det har i regel varit det i ett fåtal år.
Populationen i Adventist Health Study lämpar sig dock mycket väl. Här är ungefär hälften vegetarianer och ungefär 5 procent är veganer. Många har inte varit det i hela livet men i alla fall ett eller ett par årtionden.

Gällande diabetes publicerades två genomgångar 2009. I den ena publicerades preliminära data där man matchat grupperna avseende ålder, kön och ras. Där fann man minskad risk för diabetes hos alla slags vegetarianer och att risken minskade ju mindre animaliska produkter som konsumerades. Jämfört med blandkostare minskade risken med 28 procent för dem som åt vegetariskt ibland, 51 procent för vegetarianer som åt fisk, 61 procent för lakto-vegetarianer och 78 procent för veganer. Studien finns publicerad här.

Vid senare omräkningar där man även matchat grupperna för utbildningsnivå, inkomst, TV-tittande, sömnmängd och alkoholintag var skillnaderna något mindre men fortfarande slående. Då minskade risken med 31 procent för dem som åt vegetariskt ibland, 44 procent för fisk-vegetarianer, 57 procent för lakto-vegetarianer och 68 procent för veganer.
Artikeln finns publicerad här.
När man även matchade grupperna för vikt minskade skillnaderna något men man såg fortfarande sjunkande risk för diabetes ju mer vegetariskt som åts. För veganer var risken halverad jämfört med blandkostare. Att matcha för vikt kan tyckas vettigt men egentligen är det en orättvis jämförelse. Veganer är normalviktiga i mycket större utsträckning än blandkostare och andra vegetarianer. Eftersom övervikt i sig är en stor riskfaktor för diabetes räknar man då bort de indirekta effekterna av kostvalet. Om vi frågar oss hur mycket diabetes man kan förebygga med en specifik kost så är ju de indirekta effekterna lika intressanta som de direkta.

I en föregående analys från 2008 (se här) tittade man specifikt på effekten av köttätande. Man fann att de som ätit kött minst en gång i veckan mer än 17 år hade 74 procent ökad risk att insjukna i diabetes jämfört med de som inte ätit kött under samma period (dvs alla slags vegetarianer). Även efter justering för BMI kvarstod en ökad risk om 38 procent.

Psaltopoulou et al 2010
Det här är en sammanställning av några meta-analyser gjorda avseende livsstil och diabetes gjorda mellan 2000 och 2009. Man fann att fullkornsprodukter, baljväxter och anti-oxidanter minskade risk med cirka 20 procent vardera när man jämförde hög- med lågkonsumenter. Köttkonsumtion ökade risk lika mycket. Den meta-analys man hänvisade till var gjord av Aune et al (se här).

Mozaffarian et al 2010
Här analyserade man förekomst av diabetes i relation till livsstil i The Cardiovascular Heath Study. 4883 personer över 65 år följdes under tio år. Avseende kost jämförde man två mönster man kallade högrisk och lågrisk. Lågrisk innebar mer vegetabilier och mindre snabba kolhydrater som socker och mindre animaliska produkter och transfetter. Man fann 31 procent riskminskning i lågriskgruppen avseende kost.
När man lade ihop alla riskfaktorer som analyserats (fysisk aktivitet, alkohol, rökning och BMI) fann man att riskminskningen att insjukna i diabetes var 89 procent i lågriskgrupperna kombinerat.

Micha et al 2010
Samma forskarlag som ovan tittade även på köttkonsumtion specifikt för diabetes (även risk för hjärtkärlsjukdom och stroke analyserades). Man fann att risken för diabetes ökade med 19 procent hos dem som åt mer processat kött, dvs charkprodukter.

Fagherazzi et al 2013
I denna nyligen publicerade studie jämförde man 66 485 kvinnor i EPIC-studien under 10 år. Här jämförde man syra-bas-belastning (dietary acid load) av olika koster. Detta är ett indirekt sätt att jämföra konsumtion av vegetabilier som är mer basiska med animaliska produkter (förutom mjölkprodukter) som orsakar en syra-belastning för kroppen. Man fann att de som åt mer animaliska produkter med högre försurning av kroppen hade 56 procent ökad risk att drabbas av diabetes. För normalviktiga var riskökningen 96 procent och för överviktiga 28 procent.

Pan et al 2011
Här analyserade data från Health Professionals Follow-Up Study, och Nurses’ Health Study I och II. Man fann att varje daglig portion kött ökade risk för diabetes med 14 procent. När man tittade på charkvaror separat var riskökningen 32 procent. Man utförde även en meta-analys av tidigare gjorda liknande studier och uppskattade att risken för diabetes minskar med 16-35 procent för varje portion rött kött man ersätter med mer hälsosamt alternativ.

van Dam et al 2002
En studie från Harvard där man tittade på fett- och köttkonsumtion. Man fann 27 procent ökad risk för diabetes hos dem som åt mer fett och 34 procent hos dem som åt mer mättat fett. När man matchade grupperna för BMI försvann skillnaderna. Gällande köttkonsumtion fann man 46 procent ökad risk hos dem som åt mer charkvaror.

Zhang et al 2006
Denna studie analyserade risk för graviditetsdiabetes. Man fann att ett ”western dietary pattern” med mycket kött och snabba kolhydrater ökade risk med 63 procent och ett ”prudent dietary pattern” med mycket grönsaker och fisk och kyckling i stället för kött minskade risk med 29 procent. När man tittade på kött specifikt fann man 61 procent ökad risk för rött kött och 64 procent ökad risk för charkvaror.

Schulze et al 2005
Här analyserade man data ur Nurses’ Health Study (NHS) I och II. Man valde ett kostmönster som man noterat var starkt relaterat till ökade inflammatoriska markörer. Det bestod i högt intag av läsk (både med socker och sötningsmedel), vitt mjöl och charkvaror och lågt intag av vin, kaffe, korsblommiga grönsaker och gula grönsaker. Den femtedel av kohorten som hade störst andel av detta kostmönster uppvisade en 209 procent ökad risk för diabetes. Även när man justerade efter BMI och andra kända riskfaktorer var ökningen 193 procent i NHS-I och 156 procent i NHS-II.

Steinbrecher et al
En studie från Hawaii där man analyserat data ur the Multiethnic Cohort. Här fann man 43 procent ökad risk hos män som åt mest kött och 57 procent ökad risk hos dem som åt mest charkvaror. Hos kvinnor var riskökningen aningen lägre. I denna studie analyserades även kycklingkonsumtion separat, något som tyvärr sällan görs. För processad kyckling var riskökningen för diabetes 30 procent hos dem som åt mest.

Risérius et al 2011
En studie från Uppsala där man gått igenom litteraturen kring olika fetter och risk för diabetes. Sammanfattningsvis fann man att fetter från vegetabilier bör ersätta animaliska fetter och transfetter för att minska förekomst av diabetes.

Bli medlem

Man behöver inte vara läkare eller jobba inom vården för att bli medlem i Läkare för Framtiden.

Det kostar 300 kr per kalenderår (studerande och pensionärer betalar 100 kr per kalenderår). Tecknar du medlemskap i oktober eller senare bjuder vi även på följande års medlemskap!

Läs mer ›

Följ oss på Facebook

Prenumerera via e-post

Fyll i din e-postadress för att prenumerera på vårt nyhetsbrev, samt bli notifierad via e-post när vi postar nya inlägg.

Twitter

Instagram